Det tidigare kommunalrådet i Göteborg, Ann-Sofi Hermansson (S), friades helt från anklagelserna om grovt förtal av en enig tingsrätt den 11 februari. De två muslimska aktivister som väckt åtal mot Hermansson, Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, åläggs nu att betala Hermanssons rättegångskostnader motsvarande 190 000 kr.
Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi är aktiva inom bl a ”Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén”. Doubakil och Abdullahi hade väckt enskilt åtal mot Hermansson för grovt förtal. Detta då Hermansson kallat de båda aktivisterna för ”extremister”, ”extrema röster” och ”icke-demokrater” samt gjort en jämförelse med ”fascism och nazism”. Hermansson hade även fört fram påståendet att Doubakil och Abdullahi ”försvarat terrorister” och ”avfärdat anti-terrorinsatser mot bl a IS-krigare”.
Tingsrätten konstaterar först att uttryck som ”extremister” eller ”icke-demokrater” inte faller under förtalsbestämmelserna. I sammanfattningen av domen står följande:
Uttrycken ”extrema röster”, extremister”, favoritextremister” samt ”ickedemokrater” är inte uppgifter i förtalsbestämmelsens mening. Detsamma gäller referensen till ”fascister och nazister”. Med denna bedömning saknar det betydelse huruvida Ann-Sofie Hermansson åsyftat målsägandena när hon talat om ”ickedemokrater” eller huruvida referensen till fascister eller nazister endast varit ett sätt ge exempel på annan extremism. Åtalet såvitt avser dessa uttalanden ska därför ogillas.
”Försvarat terrorister”
När det gäller påståendena om att Doubakil och Abdullahi skulle ha ”försvarat terrorister” och ”avfärdat anti-terrorinsatser mot bl a IS-krigare” så skulle dessa uppgifter kunna vara grund för förtal. Tingsrätten har därför gjort en grundligare utredning kring dessa uppgifter. I domen finns en rad uppgifter som stödjer påståendet att Doubakil och Abdullahi ”försvarat terrorister”. Man skriver bland annat följande:
MMRK har i en inbjudan till ett seminarium beskrivit Ali Berzengi och Munir Awad, båda inbjudna som föredragshållare, som offer för terrorlagstiftningen. Vid tiden för seminariet hade Ali Berzengi dömts till ett långt fängelsestraff för finansiering av terrorbrott, finansiering som kan knytas till ett terrordåd utfört 1 Erbil i Irak. Munir Awad var vid tiden för seminariet inte dömd för terrorbrott men hade blivit gripen misstänkt för terrorrelaterad brottslighet vid två utlandsresor. Munir Awad greps ca ett halvår efter seminariet i Danmark, misstänkt för att ha planerat terrordåd mot tidningen Jyllands-Posten. Han dömdes efter prövning i två instanser till fängelse i tolv år för den brottsligheten. MMRK har starkt ifrågasatt legitimiteten av en av domarna mot Munir Awad genom att beskriva den som en ”rättsskandal” och sagt att den måste överklagas.
Predikanten Anwar Al-Awlaki var enligt Magnus Ranstorp andlig ledare och en tongivande rekryterare inom Al-Qaida på arabiska halvön innan han dödades i en USA-ledd drönarattack under 2011. Anwar Al-Awlaki kan tveklöst beskrivas som terrorist. När budskapet om Al-Awlakis död kom ut i media länkade MMRK på Facebook till ett av hans tal på Youtube och skrev att man ”kan hålla med eller vara emot” Al-Awlaki.
Hermansson hade skälig grund för sina påståenden
Tingsrätten konstaterar slutligen att ”Ann-Sofie Hermansson visat att hon åtminstone haft skälig grund för uppgiften att båda målsägandena försvarat terrorister”. Rörande påståendet att Doubakil och Abdullahi ”avfärdat anti-terrorinsatser mot bl a IS-krigare” skriver tingsrätten följande:
I en pressrelease daterad den 3 mars 2011 har MMRK krävt att lagen om straff för terroristbrott skrotas samt att en namngiven åklagare som åtalat två personer för terrorbrott skulle avskedas sedan åtalet ogillats. […] Nu redovisade yttranden i kombination med ifrågasättandet av legitimiteten i domarna mot de för terrorbrott dömda Ali Berzengi och Munir Awad medför att Ann-Sofie Hermansson visat att uppgifterna om att målsägandena avfärdat antiterrorinsatser mot bl.a. IS-krigare, i vart fall vilar på skälig grund.
I sammanfattningen av domen konstaterar tingsrätten återigen att ”Ann-Sofie Hermansson har haft skälig grund för uppgifterna”. Tingsrätten anser därför att åtalet ska ogillas i sin helhet.
Detta är en viktig seger för yttrandefriheten i Sverige – och ett bakslag för islamister och islamistmedlöpare som Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi. Syftet med att åtala Hermansson för förtal var att skrämma henne och andra kritiker av islamisterna till tystnad. Metoden att driva rättsprocesser i syfte att tysta sina politiska motståndare brukar kallas för ”lawfare” (en kombination av orden law=lagar och warfare=krigföring). Lawfare är en vanlig metod bland islamister.
Men denna metod har nu slagit tillbaka på Doubakil och Abdullahi. Enligt deras juridiska ombud har de båda ”lidit stor skada av Hermanssons åsikter om dem”. Men istället har Doubakils och Abdullahis metod att använda sig av lawfare nu inneburit att Göteborgs Tingsrätt slagit fast, svart på vitt, att det finns skälig grund att påstå att dessa båda har ”försvarat terrorister” samt ”avfärdat anti-terrorinsatser mot bl a IS-krigare”. Detta på grund av Doubakils och Abdullahis egna uttalanden samt uttalanden från den organisation de tillhör.
De båda har, via sitt juridiska ombud, meddelat att de tänker överklaga domen till hovrätten.
Faktaruta
Upprinnelsen till rättegången var att Göteborgs kommun ställde in visningen av filmen ”Burka Songs 2.0” och en efterföljande paneldebatt som skulle äga rum i kommunala lokaler våren 2018. Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi skulle båda ingå i panelen. Ann-Sofi Hermansson gick ut i ett flertal inlägg på sin blogg och försvarade tjänstemännens beslut. I dessa blogginlägg kallade hon Doubakil och Abdullahi för ”extremister” och skrev att de ”försvarar terrorister”.
Doubakil och Abdullahi polisanmälde Hermansson för förtal. Då åtalet lades ned valde de båda att driva anmälan som ett enskilt åtal.