Riksrätten: Trump frias som väntat

Riksrätten mot USA:s president Donald Trump har nu nått sitt slut. Onsdagen den 5 februari röstade en majoritet av senaten för att frikänna Trump.

I slutet av januari fick demokraterna tre dagar på sig att presentera sina bevis för att Trump har missbrukat sin presidentpost och medvetet förhindrat kongressens arbete. Trumps försvarare fick sedan tre dagar att bemöta alla anklagelser. Trumps försvarsadvokater upprepade de motargument som demokraterna väntat sig. Motargumenten bestod i att demokraterna försöker använda riksrätten som ett sätt att påverka valet 2020 på ett sätt som aldrig tidigare skådats i USA:s historia (CNN 20/1).

Två anklagelsepunkter

Som vi tidigare skrivit handlade riksrätten om två anklagelsepunkter. Dels att Trump, via samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelensky rörande den tidigare vicepresidenten Joe Bidens förehavanden i landet, försökt gynna sig själv inför höstens presidentval. Dels anklagas Trump för att medvetet ha hindrat kongressens arbete med att utreda honom.

Eftersom det redan tidigt stått klart att Trump inte skulle fällas i senaten har riksrätten tidvis liknat en cirkus. Detta märks inte minst på en del av de motargument som Trumps försvarare presenterat. Advokaten Alan Dershowitz argumenterade att även om Trumps kontakter med den ukrainske presidenten syftat till att underlätta hans återval, så hade Trump agerat i nationens intresse. Skälet, menar Deshowitz, är att Trump anser det vara i nationens intresse att han bli återvald!

Under riksrättsprocessen har vissa demokrater beklagat sig över att bristen på bevis mot presidenten beror på republikanernas ovilja att kalla in fler vittnen. För att kalla in fler vittnen krävs nämligen en omröstning i senaten. Republikanerna har majoritet i senaten och röstade naturligtvis för att inte kalla in fler vittnen.

Problemet för demokraterna handlar dock inte om huruvida det fanns vittnen eller inte. Riksrätten har inte haft juridiska syften – utan politiska. Demokraterna har talat om att ställa Trump inför riksrätt ända sedan den första dagen han blev president. Sedan har de försökt att hitta något bra skäl. Länge talades det om Trumps kopplingar till Ryssland. Nu handlar det om Ukraina.

Joe Bidens förehavanden i Ukraina

Men när det gäller Joe Bidens förehavanden i Ukraina finns det en rad frågetecken. Joe Bidens son satt i styrelsen för ett ukrainskt olje- och gasföretag som utreddes för korruption. Detta samtidigt som Joe Biden var vicepresident under Obama och ansvarig för USA:s kontakter med Ukraina. Biden ska även, under hot om ekonomiska sanktioner, ha fått en ukrainsk åklagare avsatt. Hela affären kring Biden och hans son ansågs redan 2015 ha skadat USA:s trovärdighet när det gäller att bistå den ukrainska regeringen i att bekämpa korruptionen i landet.

Trots att demokraterna nu lidit ett förödmjukande nederlag är det vissa demokrater som vill fortsätta med nya utredningar kring Trumps förehavanden. Elizabeth Warren, en av de demokrater som tävlar om att bli partiets presidentkandidat, har t.o.m. gjort det till ett vallöfte att hon ska tillsätta en utredning om brott mot anti-korruptionslagar under Trumpadministrationen – redan från första dagen, om hon blir vald till president. Mot bakgrund av exempelvis den pågående opioidepidemin, som slagit hela samhällen i spillror i delstater som West Virginia, framstår en sådan prioritering som minst sagt verklighetsfrånvänd.

Det är därför inte osannolikt att resultatet av demokraternas riksrättsprocess blir att Trump lyckas bli återvald ännu en gång. The Donald kan dessutom luta sig emot att den amerikanska ekonomin är stark och att arbetslösheten därmed är den lägsta på många år. Osvuret är dock bäst. Skulle Bernie Sanders vinna primärvalen har demokraterna plötsligt en kandidat som kan konkurrera med Trump om arbetarväljarna.