Av Ulrika Ångström
Ge mig en stuga utan el och vatten,
där jag kan hugga ved och klappa katten.
Men att odla vore bra,
så vi mat kunde ha.
Gå i underställ hela dagen,
äta först när det kurrar i magen.
Inte för att klockan blivit tid,
att byta om från arbetarsvid.
Till hemmavarande och barnens läxor,
men kanske om vi vore häxor?
Som om natten kunde ta från de rika,
och ge till de fattiga att skrika:
”LÄGRE SKATT FÖR OSS!”
Inte till högerns tomtebloss.
Som redan tjänar mer än de behöver,
som lägger på hög och ändå får över.
Som handlar på spekulation,
köper pengar på rymdauktion.
Hägna in och äga,
du ska inte komma till mig och säga:
Att jag ska dela med mig?
Varför skulle jag vilja ge dig?
Jämlikhet och solidaritet,
vad är det för befängdhet?
Nej låt mig konsumera,
äga och spekulera.
Jag mår bra av att trampa på andra,
så varför ska du mig klandra?
Men visst lär du mina barn,
i skolan hela dan?
Och jag kräver vård med ditt rätta handlag,
om jag har minsta obehag.
För hur skulle samhället se ut,
om det inte fanns de som slet sig slut
för liten peng?
Visst förstår du min poäng?
Bäst att hålla klyftan vid,
så ingen av dem får ork och tid.
Att efter lösning leta,
så att färre slipper streta
så in i helvete hårt!
För då blir det jäkligt svårt…
Om jag inte dig får underbetala,
vem ska då mina ungars potatisar skala?
Och ta hand om mamman min?
Nej JAG orkar inte med. Hon är din!
Så en varning,
ge dig INTE in i den schismen…
LÄNGE LEVE KAPITALISMEN!!