Vad är speciellt med det nya coronaviruset?
Viruset är helt nytt. Om ett virus cirkulerar länge bland människor så hinner de flesta bygga upp ett immunförsvar mot viruset. Men eftersom coronaviruset är helt nytt, så har ingen människa ännu ett färdigt immunförsvar mot det. Detta gör att det finns en risk att en stor andel av befolkningen smittas samtidigt.
Vad är skillnaden mellan alla olika begrepp – coronaviruset, SARS-CoV-2, covid-19?
Det nya coronavirusets vetenskapliga namn är SARS-CoV-2. Den sjukdom som coronaviruset ger upphov till kallas för covid-19, som är en förkortning av ”Coronavirus Disease 2019”. Namnen funkar på samma sätt som när man till exempel har halsfluss: sjukdomen heter halsfluss men den orsakas av bakterier som heter streptokocker.
Vet man hur farligt covid-19 är?
Än så länge baseras kunskapen om sjukdomen på ganska få studier. Men man vet att symptomen kan variera. I två studier, gjorda i Italien samt på kryssningsfartyget Diamond Princess, kunde forskarna visa att hälften av de smittade inte hade några symptom alls. För de flesta som har symptom kommer sjukdomen att likna en förkylning eller en influensa – med feber, ont i kroppen och torrhosta. 80-85 procent tillfrisknar på cirka två veckor. Vissa av de infekterade får dock en kraftig påverkan på lungorna. Folkhälsomyndigheten räknar med att 15 procent av de som insjuknar i covid-19 kommer att få en så allvarlig sjukdom att de behöver sjukhusvård. Ytterligare fem procent kommer att behöva hjälp med andningen via en respirator på en intensivvårdsavdelning.
Hur stor andel av de smittade som dör är hittills oklart – mycket beroende på att så många smittade saknar symptom och därför inte testar sig. Men man tror att ca 1 procent dör – även om vissa siffror tyder på att dödligheten är ännu lägre. Högst är dödligheten bland personer över 70 år samt multisjuka. I Kina och Italien har män drabbats hårdare än kvinnor.
Kan även yngre drabbas hårt av sjukdomen?
Det är inte ovanligt att även yngre personer tvingas till sjukhusvård eller till och med respiratorvård. Däremot är det ovanligt att personer under 50 år dör efter att ha smittats av coronaviruset. En rapport från Italien visade att 8 promille av de avlidna var under 50 år. Alla avlidna under 40 år hade någon riskfaktor – såsom hjärtsjukdom, diabetes eller extrem fetma.
I en kinesisk studie följdes 20 755 patienter under 50 år som insjuknat i covid-19. Av dessa avled 64. Detta motsvarar en dödlighet på 3 promille. Troligtvis hade flera av dessa också andra riskfaktorer. De studier som gjorts visar också att barn verkar få mycket lindriga symptom, men att spädbarn kan få allvarlig sjukdom.
Värt att notera är att dessa siffror kommer från länder där man fortfarande kunnat erbjuda intensivvård till unga patienter. Om sjukdomen drabbar fattiga länder helt utan sjukvårdssystem kan dödligheten bland unga se helt annorlunda ut.
Hur smittar coronaviruset?
Via droppsmitta, som en vanlig influensa. Detta innebär att den sjuke hostar eller nyser ut små droppar som innehåller virus. Dessa droppar stannar i luften några sekunder innan de faller ner på marken. Får man i sig dessa droppar kan man bli smittad. Man kan också smittas via kontaktsmitta, som innebär att man vidrör en yta på vilken det finns virus – och sedan exempelvis petar sig själv i näsan. Ny forskning har visat att den som smittas även kan ha virus i sin avföring.
Det bästa sättet att skydda sig mot den här sortens virus är att tvätta händerna ofta – och att inte använda mobiltelefonen när man är på toaletten.
Finns det medicin mot covid-19?
Virusinfektioner kan, i princip, behandlas på två olika sätt. Dels via ett vaccin – som måste tas ett antal veckor/månader innan man blir smittad. Vaccinet gör att kroppens eget immunförsvar tränar sig att bekämpa viruset. När man sedan blir infekterad slår kroppens eget försvar till – omedelbart och med full kraft. Vacciner är ofta mycket effektiva.
Det andra sättet att bekämpa virusinfektioner är s.k. antivirala läkemedel. Antivirala medel kan man ta efter att man blivit infekterad och läkemedlet har ofta sin effekt genom att minska viruspartiklarnas förmåga att sprida sig mellan de mänskliga cellerna.
I dagsläget finns varken vaccin eller effektiva antivirala medel mot coronaviruset. De patienter som får svåra symptom behandlas först med syrgas och sedan, om detta inte räcker, respirator. Dessutom ger man Chloroquine, ett gammalt malarialäkemedel, till svårt sjuka patienter. Exakt hur effektivt Chloroquine är vet man inte riktigt – men man vet att det inte är något mirakelmedel. En rad andra läkemedel testas också – men än så länge vet man inte när ett effektivt antiviralt läkemedel kan börja användas.
Just nu jobbar man också med att ta fram vaccin mot coronaviruset. Problemet är att det tar lång tid innan man kan börja med massvaccinationer. Om hundratals miljoner människor ska vaccineras måste man nämligen först säkerställa att vaccinet inte har några biverkningar. Detta gör att ett vaccin kan börja användas först om 12-18 månader – i bästa fall.