Sverige och Norge har stora skillnader i hur många coronasmittade patienter som beräknas behöva vård på sjukhus. De norska myndigheterna beräknar att det kommer behövas dubbelt så många vårdplatser och intensivvårdsplatser jämfört med de svenska.
Liksom i Sverige så har även våra nordiska grannländer sina motsvarigheter till Folkhälsomyndigheten. Deras uppgift är att bedöma risker och ta fram strategier för att bekämpa spridningen av coronaviruset.
I jämförelse med Sverige så har både Norge och Danmark tagit till kraftigare åtgärder för att mota smittspridningen. De har även förberett sig snabbare på att många kommer behöva sjukvård. I början av mars gjorde de norska och danska myndigheterna offentliga redovisningar av scenarier för hur coronaviruset kan spridas och hur stor belastning detta innebär för sjukvården.
I Sverige publicerades inga sådana scenarier förrän måndagen den 23 mars. Då gick Folkhälsomyndigheten ut med scenarier för hur sjukvården i Sveriges 21 regioner kommer att påverkas under vad de kallar ett ”worst-case scenario”. Statsepidemiolog Anders Tegnell sade, i samband med presskonferensen, att när epidemin är som värst kommer det att krävas ca 800 sjukhusplatser, varav 250 patienter kommer behöva intensivvård bara i Stockholmsregionen. Man räknar med att det kommer behövas 4 000-4 200 platser på sjukhus i Sverige när pandemin når sin topp. Dessutom kommer det att krävas 1 100-1 400 IVA-platser (intensivvårdsplatser) under en sådan topp. Detta är mer än dubbelt så många IVA-platser som det idag finns på svenska sjukhus.
Det tål att påpekas att antalet intensivvårdsplatser i Sverige har sjunkit kraftigt under de senaste 20 åren. År 1993 fanns det 4 300 IVA-platser med respiratorer runt om i landet. Detta kan jämföras med att det fanns 566 IVA-platser med respiratorer år 2019. Detta innebär att sju av åtta IVA-platser försvunnit sedan 1993! Den svenska beredskapen för en kris har därmed försämrats ordentligt.
Dagens Nyheter har jämfört de olika beräkningarna av vårdbehovet som gjorts av de nordiska ländernas myndigheter och räknat om dessa siffror till antalet inlagda patienter per 100 000 invånare. Då skiljer sig svenska beräkningar kraftigt från de norska. Norge räknar med att det som mest kommer att vara 85 per 100 000 invånare inlagda på sjukhus och att 23 per 100 000 kommer att behöva intensivvård. De svenska siffrorna beräknar istället som mest 42 per 100 000 invånare inlagda på sjukhus och 14 per 100 000 som behöver intensivvård.
Hur stort behovet i slutänden kommer att vara är det ingen som vet. Skulle däremot de norska beräkningarna stämma även för den svenska befolkningen så skulle det krävas åtminstone dubbelt så många vårdplatser och IVA-platser med respiratorer jämfört med Folkhälsomyndighetens beräkningar! Detta innebära en fruktansvärd påfrestning på sjukvården i Sverige.