Trots sitt ursprung i Kina utgör Europa för närvarande epicentrum för Coronapandemin. Bekräftade fall, liksom dödsfall, stiger hastigt i länder som Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland. För Sveriges del har antalet dödsfall stigit dramatiskt bara de senaste dagarna.
Många länder i Europa har satt hela områden i karantän och stängt sina gränser. Samtidigt har pandemin slagit till med full kraft i USA, som nu är det land som har störst antal bekräftade fall (drygt 215 000 enligt Wordometers 2 april). Hela tiden har det pågått en debatt om hur man bäst ska ta sig an situationen. Ett land som lyckats bromsa utvecklingen är Sydkorea. Vad ligger bakom dessa framgångar?
Vad gäller antalet nya bekräftade fall per dag hade Sydkorea sin toppnotering den 29 februari, med 909 nya fall. Under perioden 24-30 mars har man i snitt haft 100 nya fall per dag. Detta kan jämföras med Sverige som låg på i snitt 283 nya fall per dag under samma period. Denna minskning har man lyckats med utan att sätta hela städer i karantän, eller andra auktoritära metoder (som man gjort i Kina för att få epidemin under kontroll). I skrivande stund har Sydkorea, med 50 miljoner invånare, haft 9 976 bekräftade fall, varav 169 dödsfall. Sverige, med 10 miljoner invånare, har haft 5 466 bekräftade fall, varav 282 dödsfall (Worldometers 2 april).
Sydkoreas framgångar beror bland annat på världens mest omfattande och välorganiserade provtagningsprogram. Utöver detta har man gjort stora ansträngningar för att isolera smittade personer och spåra vilka dessa varit i kontakt med, för att sätta dessa i karantän. I mitten av mars hade man testat över 270 000 personer, mer än 5 200 per miljon invånare. Denna omfattning av provtagningen innebär med stor sannolikhet att mörkertalet vad gäller antalet smittade är betydligt lägre för Sydkorea jämfört med andra länder.
Sydkorea lärde sig vikten av förberedelser den hårda vägen. 2015 drabbades en sydkoreansk affärsman av ”Middle East respiratory syndrome”(MERS) efter att ha återvänt från tre länder i Mellanöstern. Han behandlades på tre olika vårdinrättningar innan han fick diagnosen MERS och isolerades. Vid det laget hade han redan dragit igång en kedjereaktion som smittade 186 personer, varav 36 avled (såväl andra patienter och sjukhusbesökare som personal). Utbrottet fick man bukt med efter två månader av smittspårning och provtagning och 17 000 personer sattes i karantän.
Efter att Coronaviruset dök upp i Kina utvecklade den sydkoreanska folkhälsomyndigheten, Korea Centers for Disease Control and Prevention, KCDC, skyndsamt provtagningsmetoder och sedan provtagningsutrustning i samarbete med den medicinska industrin. Metoden godkändes redan den 7 februari, när landet bara hade ett fåtal fall, och utrustningen började produceras och distribueras till sjukvården i stor skala.
Trots att smittspridningen har minskat kraftigt så är KCDC beredda på att det kan ta ny fart. I 20 procent av de bekräftade fallen är det oklart hur de blev smittade, vilket antyder att det fortfarande finns en samhällsspridning. Chun Byung-Chul, epidemiolog vid Korea University säger att ”så länge denna osäkerhet finns kvar så kan vi inte säga att det redan har kulminerat”.
Sydkoreas framgångar bör ses som en lärdom för andra länder – och samtidigt en varning: man bör vara redo för att epidemin kan ta fart på nytt även efter att den takt i vilken folk smittas trappats ner.
Två andra viktiga slutsatser att dra av Sydkoreas erfarenheter är följande:
1. Det är av avgörande vikt att vara ordentligt förberedd.
2. Det är av avgörande vikt att ta prover i massiv skala, smittspåra och isolera. Detta kräver i sin tur att man är ordentligt förberedd. Vilket Sverige inte har varit.