Jorden befinner sig nu i ett läge med omfattande utdöende av både växter och djurarter. Detta utdöende pågår i mycket snabb takt, vilket försämrar livsvillkoren även för mänskligheten allteftersom det fortsätter. I dagsläget är drygt 12 000 av jordens djurarter hotade och siffran ökar ständigt. Studier visar dock att denna trend går att vända.
Detta kräver väldiga investeringar i global skala. Uträkningar visar på att om 3 800 miljarder kronor investeras årligen säkrar vi överlevnaden för de nuvarande djur- och växtarterna. Denna siffra kan framstå som gigantisk. Men som en jämförelse kan nämnas att en investering på 3 800 miljarder kronor motsvarar knappt 0,008 procent av världens BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år). Investeringen beräknas dessutom på sikt betala sig tio gånger om.
En omfattande artrikedom och starkt ekosystem skapar näringsvärden som göder jordens växter, vilka människan i sin tur är beroende av för matförsörjningen. Insekter sköter pollineringen och växtätande djur ser till att pollen och frön sprids så att nya växter kan komma till. Rovdjuren ser till att inga arter förökar sig okontrollerat och rubbar ekosystemet. Rovdjuren fyller en viktig funktion för att hålla olika invasiva arter i schack.
Ett artrikt och starkt ekosystem återhämtar sig mycket snabbare efter olika typer av naturkatastrofer. På så sätt kan matproduktion komma igång snabbare efter exempelvis orkaner, bränder och översvämningar.
I många fall fyller växtligheten en viktig roll för att dämpa naturkatastrofer. Mangroveskogarna i vissa kustområden stärker marken mot översvämningar och bromsar starka havsvindar så att de inte når in över land eller i varje fall tappar i styrka. Kuster utan mangroveskogar står utan skydd mot naturkatastrofer, vilket innebär att skadorna och reparationskostnaderna för mänskligheten blir mångdubbelt större än annars. Dessa träd lagrar mycket mer kol och koldioxid än alla andra typer av skogar. Deras rotsystem är dessutom nödvändiga för många fiskarters existens. Fisken, i sin tur, är en av mänsklighetens allra största födokällor.
En stor biologisk mångfald ger människan en mer varierad föda och håller även mänskligheten friskare. Jordbruksmarken blir mer näringsrik och pollineringen mer effektiv. Detta innebär att det går att få ut mer producerad mat per areal odlingsmark. Maten kan dessutom hålla bättre kvalitet och bli mer näringsriktig. Växternas blad rensar luften från olika giftiga gaser och deras rötter har samma effekt på jorden och dricksvattnet.
En försvagad artrikedom gör mänskligheten mer utsatt för olika typer av smittsamma sjukdomar som exempelvis borrelia och malaria. Vissa djurarter ser till att hålla nere bestånden av olika smittbärande insekter och skyddar därför människor från dessa. När dessa djur dör undan blir priset en ökad spridning av dessa smittsamma sjukdomar. I nuvarande läge beräknas 135 arter försvinna från jordens yta varje dag (växter och djur sammanräknade). Vissa forskare menar att världen är på väg mot ett massutdöende som liknar nivåerna under den stora massutrotningen som tog död på dinosaurierna för runt 66 miljoner år sedan – det hittills största utdöendet av arter i jordens historia. För närvarande försvinner 73 000 kvadratkilometer skog varje dag från vår planet. Skulle avverkningen fortsätta i denna takt skulle alla skogar vara borta om 100 år.
En internationell expertpanel inom FN har beräknat att varje krona som investeras i klimatåtgärder kommer ge sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelar värderade till mellan sju och tio kronor tillbaka. Det rör sig framförallt om en kraftigt ökad livsmedelsproduktion och att utgifterna för återställning efter olika naturkatastrofer kraftigt kommer att minska.
Expertpanelen understryker också vikten av att investeringarna påbörjas så snart som möjligt. Sker inte de nödvändiga investeringarna i tid kan kostnaderna för samhället bli mångdubbelt större. Efter år 2050 beräknas uteblivna klimatåtgärder att kosta mänskligheten ca 146 000 miljarder kronor (tolv nollor) kronor – varje år. Hotet mot klimatet måste tas på allvar.