Det amerikanska presidentvalet hålls den 3 november och dit är det nu endast cirka två månader. Valet sker mot bakgrund av coronapandemin. Pandemin har visat upp bristerna i USA:s hälsovårdssystem och kraftigt bidragit till den djupaste ekonomiska nedgången i landet sedan andra världskrigets slut. Valet utmärks av en allmän legitimitetskris för etablerade makthavare. Legitimitetskrisen har drabbat både de två större partierna – republikaner och demokrater – samt de dominerande medierna i USA.
President Donald Trump har under åratal anklagats för att ha manipulerat det förra presidentvalet 2016, i vilket han besegrade demokraten Hillary Clinton. Enligt anklagelserna skulle detta ha skett med hjälp av Ryssland. Republikanerna, å sin sida, anklagar det demokratiska partiet för att medvetet vilja undergräva röstprocesserna genom att underlätta valfusk.
Det finns även ett missnöje inom det demokratiska partiet. Dessa anser att partiets interna val, där man utsåg vem som skulle utmana Trump, åter snedvridits för att missgynna vänsterdemokraten Bernie Sanders. Detta för att underlätta valet av Joe Biden som utmanare av Donald Trump. Joe Biden är en mer traditionell Demokrat. Även de etablerade medierna har anklagats för att inte ha uppträtt opartiskt mot Bernie Sanders och gynnat Biden. Detta genom att bland annat ha kommit med flera tvivelaktiga ”rättningar” av den socialdemokratiske (socialistiske) Sanders uttalanden.
Den politiska ”vänstern” i USA har uttryckt stor besvikelse över att den reaktionära Trump kontras med just Joe Biden som är en konservativ högerdemokrat. Biden har bland annat motsatt sig en allmän hälso- och sjukvårdsreform. Samtidigt anser konservativa opinionsbildare att Joe Biden står för långt ”till vänster”. Trump själv anklagar sin motståndare för att omfamna radikala krav på att nedmontera polisen samt för anti-kristen politik – vilket är direkt felaktigt.
Valrörelsen har även kantats av oroligheter och rykten. Black Lives Matter-rörelsens stora och många manifestationer har påverkat valrörelsen. Dels genom att fler dragits in i olika aktiviteter. Dels genom president Donald Trumps hårda angrepp och polisens ofta brutala ingripanden.
När det gäller rykten har Trumps administration åter anklagats för att planera valfusk genom att vilja försvåra för vissa grupper att kunna rösta. Samtidigt talas det mycket om att demokraternas kandidat Joe Biden lider av åldersrelaterade mentala nedsättningar vilket skulle göra honom olämplig att överta presidentämbetet. Trumps vicepresident Mike Pence har anklagats för att förespråka elchocksbehandling som ett sätt att ”bota” homosexualitet. Något som delar av extremhögern uppfattat som något positivt, men som Mike Pence inte sagt. Det påstås att Donald Trump i sin ungdom skulle ha sagt att ”om jag skulle ställa upp [i presidentvalet], då skulle jag ställa upp som Republikan. Dom har den dummaste gruppen väljare i det här landet”. Detta är heller inte sant.
Inför valet 2016 var det republikanska partiet djupt splittrat. Vissa republikaner gjorde parollen ”Never Trumpers” till sin. Med detta menade de att de hellre skulle avstå från att rösta, eller till och med skulle rösta på demokraterna, än att rösta på Trump. Idag står det republikanska partiet enat bakom den kontroversiella Donald Trump.
I detta presidentval för Trump fram slagordet ”Keep America Great” (Bevara USA:s storhet). Han anser sig ha uppfyllt sitt tidigare vallöfte ”Make Amerika Great Again” (Återupprätta USA:s storhet). Han menar att han nu vill fortsätta sitt segertåg i ytterligare fyra år. Med årets paroll knyter Trump an till den tidigare republikanske presidenten Ronald Reagans valslogan ”Let’s make America Great Again”.
Demokraternas kandidat Joe Biden lovar en politik som han sammanfattar med orden: ”återgång till normalläge” (return to normal). Vad detta egentligen betyder är oklart. Enligt tidningen Salon har Joe Biden lovat rika finansiärer att ”inget kommer att ändras i grunden” om han väljs till president. Vissa gissar att de rika inte behöver bekymra sig för radikala reformer som exempelvis ett bättre hälso- och sjukvårdssystem som skulle kräva skattehöjningar. Han kommer bara se till så att allt bråk kring presidenten, som präglat Trumps fyra år, kommer att upphöra (normal again).
Undersökningar visar att en majoritet av befolkningen i USA inte längre tror på att deras företrädare klarar av att styra landet i rätt riktning. Detta kan vara ett resultat av den polarisering som i allt högre utsträckning präglat USA – speciellt sedan valet av Donald Trump för fyra år sedan.
Det finns även en påtaglig oro för att Corona kommer att påverka valprocessen negativt. Samtidigt uppgav en majoritet av amerikanerna tidigare i år att de ändå anser att valet kommer genomföras rättvist.
Vem leder i opinionsmätningarna?
I presidentvalet den 3 november tävlar kandidaterna mot varandra i respektive delstat. Den som vinner valet i en delstat vinner alla s.k. elektorer från denna delstat. Det är dessa elektorer som, i sin tur, formellt väljer presidenten. Det behövs 270 elektorsröster för att vinna valet. I tabellen nedan kan du utläsa situationen idag utifrån de opinionsmätningar som genomförts i de olika delstaterna.
| Starkt för Biden | 203 |
| Lutar åt Biden | 95 |
| Starkt för Trump | 80 |
| Lutar åt Trump | 39 |
| Osäkra | 121 |
Källa: Financial Times