Den statliga myndigheten Delegationen mot segregation (inrättad 2018) har beviljat närmare en miljon kronor till ett projekt i Malmö där en organisation som hyllar terror står som en av de tre initiativtagarna. Projektet ska enligt ansökan ”främja den demokratiska delaktigheten i Rosengård”…
Den aktuella föreningen heter Grupp 194 Malmö och har starka kopplingar till den palestinska terroristorganisationen DFLP. DFLP är en militant organisation som gjorde sig skyldiga till Ma’alot-massakern 1974 där 21 israeliska skolelever sköts ihjäl av DFLP:s ”soldater”. Fortfarande under 2010-talet har organisationen deltagit i strider mot civila israeliska mål.
Den Malmöbaserade Grupp 194 har via sociala medier hyllat Ma’alot-massakern som en ”hjälteinsats”. Grupp 194 har även vid flera tillfällen spridit antisemitisk propaganda via sociala medier, företrädesvis Facebook. Den typen av verksamhet har en i allra högsta grad segregerande verkan. Att en statlig myndighet som har det till sin kärnuppgift att motverka segregation delar ut stora medel till den här typen av verksamhet är höjden av kontraproduktivt agerande. En grupp som hyllar massmord på israeliska skolungdomar har inget intresse av att motverka segregation.
Sverige har under årens gång haft problem med en väldigt slapphänt kontroll av hur skattemedel delas ut i bidrag till olika extremistverksamheter. Enligt en granskning gjord av Nyhetsbyrån Siren gick 1,2 miljarder skattekronor till bolag ägda av islamistiska extremister under åren 2015-2019. De senaste åren har vissa myndigheter börjat skärpa sina rutiner. En rad extremistgrupper som tidigare fått stora bidragsbelopp utbetalade har fått sina nya ansökningar avslagna och till och med i vissa fall blivit dömda att återbetala tidigare utbetalade pengar.
Som exempel kan nämnas att organisationen som kallar sig Sveriges Unga Muslimer (men som företräder långt ifrån alla unga muslimer i Sverige) förlorade en flerårig juridisk strid tidigare i år och har nu blivit dömda att betala tillbaka 1,3 miljoner kronor i tidigare utbetalade medel. Ett annat exempel är att friskolekoncernen som drev Bilaal-förskolorna, vars kassör var en av de sex islamistiska extremister som greps av Säpo under 2019, har blivit av med sina tillstånd att bedriva fortsatt verksamhet. Även studieförbundet Ibn Rushd, som är kopplat till Muslimska Brödraskapet och som vid en rad tillfällen har bjudit in antisemitiska talare till sina arrangemang, har blivit nekade bidrag i flera svenska städer och regioner – däribland Göteborg.
Myndigheternas slapphänta utbetalning av bidrag till extremister har inte bidragit till att minska segregationen. Inte heller till att öka det demokratiska deltagandet i samhället. Tvärt om. Organisationer som Grupp 194 i Malmö, Sveriges Unga Muslimer, Bilaal-förskolorna och studieförbundet Ibn Rushd har bidragit till att isolera muslimska invandrare från övriga samhället och ökar därmed segregationen. Dessa organisationer måste bekämpas.