Det finns en gammal skämtteckning föreställande en ung amerikan som går in i vallokalen – helt säker på vem han ska rösta på och varför. Väl där inne tappar han all fast mark under fötterna då han inser att valet gäller långt mer än bara presidenten! För sanningen är att det genomfördes en lång rad val samtidigt som presidentvalet – ungefär som när vi i Sverige röstar på partier till både riksdag, kommun och landsting. Fast i USA kan det handla om många fler val.
Senaten och Representanthuset
Parallellt med att Biden och Trump ställdes mot varandra skedde även val till Kongressen. Representanthuset har 435 ledamöter. Dessa väljs vartannat år på en period på två år. Senaten har 100 ledamöter. Dessa väljs på en period på sex år. Valen till Senaten sker dock också vartannat år – men det är endast en tredjedel av ledamöterna som väljs om. I år valdes 35 av Senatens 100 ledamöter om.
Varje delstat har två representanter i senaten, oavsett befolkningsmängd. Representanthuset väljs istället i huvudsak utefter antalet medborgare i de 50 delstaterna. Hela 53 av ledamöterna kommer från den folkrikaste delstaten, Kalifornien. De sju minst folkrika delstaterna – Alaska, Delaware, Montana, North Dakota, South Dakota, Vermont och Wyoming – har bara en ledamot var. Hur många representanter som varje delstat har kan förändras över tid beroende på om befolkningen minskar eller ökar.
Demokraterna har haft majoritet i Representanthuset sedan 2018 års val och ser ut att behålla majoriteten även efter detta val. När det gäller Senaten så har Republikanerna haft majoritet i denna sedan 2014 – något de ser ut att få behålla även efter årets val.
Guvernörsval, lokalval och regionala folkomröstningar
Men detta är bara de tre av alla val som sker på nationell (federal) nivå. I elva delstater genomfördes dessutom val av guvernörer. Utöver detta genomfördes en rad lokala val i hela USA samt hela 120 regionala folkomröstningar.
I Oregon röstade medborgarna Ja till att införa mjukare påföljder för innehav av tunga droger som heroin och kokain. I Kalifornien röstade medborgarna Nej till en ändring i delstatens grundlag som syftade till att öppna för kvotering utifrån kön och hudfärg.
Systemet med elektorer
En egenhet i det amerikanska politiska systemet, som ofta varit föremål för debatt både i USA och internationellt, är systemet med elektorer. I själva valet tävlar kandidaterna mot varandra i respektive delstat. Den som vinner valet i en delstat vinner alla elektorer från den delstaten (undantaget i Nebraska och Maine, där det finns en viss proportionalitet i hur elektorernas röster fördelar sig). Det finns totalt 538 elektorer som fördelar sig utifrån storleken på befolkningen i de olika delstaterna. Varje delstat har minst tre elektorer.
Elektorerna sammanträder vid ett enda tillfälle, en gång vart fjärde år, med en enda uppgift: att välja USA:s president och vicepresident. Det är alltså formellt sett inte den amerikanska befolkningen som väljer presidenten. Presidenten utses av elektorerna, som dock är bundna till att rösta på den presidentkandidat som segrade i elektorns delstat. Då antalet elektorer inte är helt proportionerligt med antalet invånare i de olika delstaterna kan en kandidat bli vald till president utan att ha fått en majoritet av rösterna. Detta har hänt vid fem tillfällen – 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016. Kritiker av systemet brukar lyfta fram denna brist, medan försvararna hävdar att systemet har den fördelen att det hindrar mindre delstater från att köras över av sina större grannar.