Stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC den 6 januari innebar att ett fredligt och ordnat maktövertagande stördes samt att fem människor miste livet. President Donald Trump måste ställas till svars för sin roll i att hetsa fram dessa händelser.
Redan dagen före presidentvalet i USA, dvs den 2 november, förklarade Donald Trump att presidentvalet var riggat – ifall han skulle förlora. Trump har sedan, under två månaders tid, hävdat att han blev bestulen på valsegern. Detta trots att något omfattande valfusk inte har kunnat påvisas varken av de amerikanska valarbetare som organiserade valet eller av de internationella observatörer som fanns på plats. Anklagelserna om valfusk har fortsatt även sedan en rad amerikanska domstolar – där domarna tillsatts både av republikaner och demokrater – behandlat och avfärdat de olika juridiska klagomål som Trumplägret kommit med.
Inte ens då elektorerna formellt avlade sina röster den 14 december ville Trump erkänna sig besegrad. Med början den 19 december mobiliserade han istället sina anhängare till protester i Washington DC den 6 januari. Den 19 december skrev Trump bl a följande på Twitter: ”Big protest in D.C. on January 6th. Be there, will be wild!”
Den 4 januari läckte ett en timme långt samtal mellan Trump och två republikanska partikollegor i delstaten Georgia ut. I samtalet kräver Trump att republikanerna i Georgia ska ”hitta” 11 780 röster – och därmed ge Trump segern i delstaten! I samtalet påstår Trump att han egentligen vunnit delstaten med flera hundra tusen röster – trots att rösterna i Georgia räknats tre gånger och gett Biden segern varje gång. Samtalet avslöjar en desperat Trump som framstår som att han håller på att tappa koncepten.
Vårt motstånd mot Trump innebär inte ett stöd för Demokraterna
Vi vill redan nu klargöra en sak: Vi skriver inte detta, som ju innebär en hård kritik av Donald Trump, utifrån att vi stöder det Demokratiska partiet. Nej. Arbetarpartiet och dess föregångare har under årtionden tillhört de som förespråkat bildandet av ett tredje landsomfattande parti i USA. Vi anser att både Republikanerna (GOP) och Demokraterna representerar Big business. Det vi länge har ansett är att USA befinner sig i ett skriande behov av ett arbetarparti och en stridbar fackföreningsrörelse.
Men detta betyder naturligtvis inte att vi ställer oss likgiltiga inför försök till maktmissbruk. Varken i USA eller någon annanstans. Inom Arbetarpartiet finns personer som tillhörde de som i början på 1970-talet engagerade sig mot USA:s krigföring i Vietnam. Detta krig började före Richard Nixon utsågs till president. Det var många som insåg att det innebar ett ”eget” brott då Nixon i hemlighet utvidgade Vietnamkriget till att även omfatta Kambodja – bakom ryggen på Kongressen. Så även om vi förespråkar bildandet av ett amerikanskt arbetarparti är det självklart för oss i Arbetarpartiet att kritisera Donald Trump för hans uppenbara förakt för USA:s tradition av fredliga maktskiften.
Vi inledde med att säga att Donald Trump måste avsättas. Varför? Skälet är att han redan före presidentvalet deklarerade att valet var riggat – om han skulle förlora valet. Han gjorde för övrigt detsamma redan inför valet 2016. Då besegrade Trump Hillary Clinton. Men denna gång förlorade Trump mot Joe Biden. Efter valförlusten ställdes Trump själv inför en valsituation med två alternativ.
* Han kunde avgå med den äran. För trots allt hade Trump erhållit det näst högsta antalet väljare någonsin i USA:s historia. Han fick fler väljare än vad Barack Obama fick i sitt bästa val 2008. Det var alltså ingen skamlig förlust.
* Trump kunde förklara att valsegern ”stals” från honom och hans 74 miljoner väljare. Och sedan fortsätta att hävda denna alltmer absurda ståndpunkt i trots mot alla internationella valobservatörer, alla amerikanska valarbetare, mot de domstolar som prövade och avfärdade Trumps och hans närmaste allierades alla påståenden om omfattande valfusk.
Donald Trump klarade helt enkelt inte av att erkänna sig besegrad. Han saknade den intellektuella, politiska och moraliska styrkan. Istället för att acceptera valnederlaget började han därför att vidga sina anklagelser. Därför blev allt fler, inte endast de som gick emot presidenten utan även de som inte var tillräckligt mycket för honom, utsatta för hans vrede. Detta inkluderar även tidigare nära allierade inom det Republikanska partiet. Trump angrep även sin egen vicepresident Mike Pence, som stått vid hans sida under alla svåra prövningar, den 6 januari. Det var strax före stormningen av Kongressen denna dag som kommer att gå till historien som en skammens. Främst för Donald Trump.
Det brukar vara en ren formalitet när Kongressen godkänner räkningen av elektorsrösterna och därmed slutligen fastställer valresultatet. Men 2021 stormades Kongresshuset av en pöbel och i samband med detta förlorade fem människor livet. Och Trump, som alltså hade kunnat avgå med den äran, kommer nu att få det sämsta eftermälet i USA:s moderna historia sedan Richard Nixon tvingades avgå 1974 för att slippa ställas inför riksrätt.
Donald Trump måste avsättas. Men det räcker inte. Han bör dessutom ställas inför rätta för den roll han spelade i samband med stormningen av Kongressen. Och han kommer att ställas inför rätta. Den 13 januari röstade alla ledamöter från det demokratiska partiet samt tio ledamöter från republikanerna i Representanthuset för att ställa Trump inför riksrätt. Åtalet inleds den 19 januari.
Skälen till att vi anser att Trump bör ställas inför rätta är flera. Först lade han grunden till det som hände den 6 januari genom att hetsa mot valresultatet, och mot alla som förklarade detta som legitimt, under två hela månader efter presidentvalet i början på november 2020.
Sedan, den 6 januari, talade Trump vid en manifestation som utlysts i syfte att pressa ledamöterna i senaten och representanthuset att inte räkna rösterna i de delstater där Trump hade förlorat överraskande och med en liten marginal (swing states). Vi måste också referera en del av vad Trump faktiskt sade den 6 januari. Några citat:
– If you don’t fight like hell, you’re not going to have a country anymore,
– You’ll never take back our country with weakness, you have to show strength and you have to be strong,
– We’re going to the Capitol,
Men detta var inte allt. På mötet hade Rudy Giuliani, den tidigare borgmästaren i New York och en av Trumps närmaste allierade, även han talat till demonstranterna. Och han hade förklarat att Trumps klagomål på valresultatet kunde lösas genom ”trial by combat”. Detta är ett medeltida sätt att avgöra dispyter på – där den starkaste vinner!
Även en av Donald Trumps söner lyckades göra sin röst hörd på mötet före stormningen av Kongressen. Hans uttalande måste uppfattas som ett direkt hot mot de kongressledamöter som skulle rösta för att godkänna valresultatet:
– We’re coming for you.
Tillsammans hetsade Rudy Giuliani, en av Trumps söner samt presidenten själv de tusentals demonstranterna att gå till Kongressbyggnaden för att ta tillbaka sitt land genom att visa styrka. Detta budskap, från en president och inte från någon obskyr sektledare, ledde till att Kapitolium stormades och till att ledamöterna i senaten och representanthuset tvingades fly. Därmed avbröts den demokratiska processen bestående av rösträkningen. Samtidigt härjade demonstranterna runt i Kapitolium – symbolen för USA:s demokratiska traditioner. Det faktum att många av demonstranterna la ut videoklipp av sig själva på nätet, leende och omaskerade, visar att de ansåg att stormningen var helt legitim. I de förhör som nu genomförs med gripna demonstranter framkommer att dessa ansåg sig ha fått presidentens välsignelse att storma Kapitolium (NYTimes 17/1).
Det är svårt för den som inte känner till USA:s historia och mentalitet att förstå vidden och djupet av detta övergrepp. Det som hände kommer aldrig att glömmas. Eller förlåtas.
Men detta var inte allt. Borgmästaren i Washington DC tvingades sedan att införa ett utegångsförbud samt begära hjälp från nationalgardet både i Virginia och Maryland för att kunna garantera ordningen. Under stormningen av kongressbyggnaden och efterspelet till detta miste fem människor livet. Donald Trump, USA:s president, är ansvarig för detta. Något liknande beteende från en amerikansk president har aldrig skådats i modern tid.
Till och med efter stormningen och skottlossningen kunde inte Donald Trump förmå sig till ett entydigt avståndstagande från händelserna. I den video som han lade ut på Twitter och Facebook förklarade han bland annat att ”these are the things and events that happen when a sacred landslide election victory is so unceremoniously and viciously stripped away from great patriots”. Visserligen uppmanade Trump även demonstranterna att ”go home, in peace”. Men trots de närmast osannolika händelserna visade sig Trump fortfarande intellektuellt, politiskt och moraliskt oförmögen att sända ett entydigt budskap. För direkt efteråt lade han nämligen till följande ord: ”We love you, you are very special”. Detta riktat till de som han själv hetsat på mötet tidigare och som sedan kom att storma Kongressen.
För att sammanfatta. Även om inte Trump hade planerat stormningen av Kapitolium och att stoppa rösträkningen, vilket ändå skedde och var en direkt upprorshandling riktad mot den amerikanska demokratiska processen, så är Trump personligen ansvarig för det inträffade. Presidenten är också ansvarig för att borgmästaren i Washington DC tvingades att utfärda ett utegångsförbud samt kalla in nationalgardet från Virginia och Maryland. Trump är även ansvarig för fem människors död. Hans agerande den 6 januari påminner mer om en sektledares än om en presidents.
Donald Trump hade inte planerat någon statskupp. Men den fullständiga avsaknaden av omdöme, och förståelse för var gränserna går, hos den person som innehar världens enskilt viktigaste politiska ämbete är tillräckligt för att Trump måste avsättas. Och det omedelbart. Men det räcker inte. Trump måste dessutom ställas inför rätta för de händelser som utspelade sig den 6 januari.
Det kunde nämligen ha gått värre. Mycket, mycket värre.