Det anrika Al-Azhar, den högsta auktoriteten vad gäller uttolkning av sunnimuslimskt tänkande och muslimsk rättsvetenskap i Egypten, har förbjudit troende att bli medlemmar i Muslimska brödraskapet. Företrädare för Al-Azhar säger vidare att medlemskap i Brödraskapets extremistiska grupper är förbjudet enligt sharia.
Al-Azhar etablerades på 970-talet e.Kr. Redan från början var Al-Azhar mer än en vanlig moské. Det var både en moské och ett centrum för teologiska studier av islam. Än idag är detta centrum för sunnimuslimskt tänkande och rättsvetenskap en mycket inflytelserik institution både i det egyptiska samhället och i hela den sunnimuslimska världen. En fatwa (religiöst påbud) från Al-Azhar har därför en stor tyngd både inom och utanför Egyptens gränser. Enligt Al-Azhar har Muslimska brödraskapet bland annat ”…förvanskat vissa texter, tagit dem ur sitt sammanhang och använt dem för att uppnå sina personliga målsättningar … och korrumperat landet”. Denna fatwa måste tolkas som ett hårt slag mot det Muslimska brödraskapet som förklaras vara ”haram” (förbjudet).
Det som har hänt kan även komma att få effekter i Sverige. Fatwan kan leda till bakslag för Muslimska brödraskapet, speciellt i städer där dessa just nu försöker ta steg framåt genom att exempelvis etablera moskéer. Ett sådant exempel är Umeå.
Muslimska brödraskapet vill islamisera samhället
Muslimska brödraskapet, som bildades i Egypten 1928, är den överlägset största och mest inflytelserika islamistiska organisationen i Sverige och i stora delar av Europa. Brödraskapet har under årtionden infiltrerat politiska partier och myndigheter samt byggt upp ett eget nätverk av organisationer som studieförbund, ungdomsförbund, biståndsorganisationer, o.s.v.
Syftet med Brödraskapets verksamhet i Sverige och i andra europeiska länder uttrycktes, i klarspråk, av Mahmoud Aldebe i ett brev till alla riksdagspartier i Sverige år 2006. Andemeningen i brevet från Aldebe till riksdagspartierna uttrycks väl i följande citat:
”Det behovs särlagstiftning när det gäller godkännande av muslimska minoriteten. Med ett sådant godkännande kan vi begära rättelse av svenska familjerätten för att anpassa den islam.”
Mahmoud Aldebe krävde alltså en islamisering av Sverige. Detta i form av en särlagstiftning för Sveriges alla muslimer som Aldebe, genom en oerhörd fräckhet, utan mandat låtsades representera! Denna metod, att framställa sig som representant för alla muslimer, är typisk för Muslimska brödraskapet. Vem är då denne Mahmoud Aldebe? Från 1980-talet och in på 2010-talet, under uppåt tre årtionden, hade Aldebe en ledande roll inom en av de många organisationer som var knutna till Muslimska brödraskapet i Sverige. Aldebe försökte också göra en politisk karriär. Det spelade ingen roll i vilket parti. Personer knutna till Muslimska brödraskapet strävar nämligen efter politiska poster utifrån vilka de kan flytta fram Muslimska brödraskapets positioner.
Så sent som år 2003 var Mahmoud Aldebe ordförande för de socialdemokratiska muslimerna i Stockholm. Men år 2009 stod han på Stockholms-Centerns nomineringslista till riksdagen! Detta hoppande mellan olika partier – i ständig jakt efter inflytelserika positioner – är också typiskt för hur representanter för Muslimska brödraskapet agerar i Sverige och i andra länder.
Brödraskapet utmanar svensk grundlag
Brödraskapets allt annat överskuggande mål består i att, så långt det är möjligt, islamisera de samhällen i vilka organisationen verkar. Detta är en dagsaktuell målsättning. Det är detta Aldebe uttrycker så tydligt i sitt brev till de svenska riksdagspartierna från år 2006. Kärnan i islamiseringen av samhället handlar om att bygga upp en styrkeposition som gör att sharia (tron på en gudomlig lagstiftning tolkad av ett självutnämnt prästerskap) står över de svenska grundlagarna. I vissa länder, som dagens Sverige, kan målet vara att skapa parallella samhällsstrukturer. Med detta menar vi att sharia ska gälla i vissa delar av landet – och den svenska grundlagen i andra delar. Detta innebär att det Muslimska brödraskapet, i sin strävan efter att skapa parallella samhällsstrukturer där sharia dominerar vissa enklaver av Sverige, medvetet utmanar svensk grundlag.
I andra länder, exempelvis i Egypten efter valet 2012, var målet att islamisera hela landet. Det vill säga sharia skulle tränga undan de sekulära inslagen i den lagstiftning och i de övriga traditioner som präglade Egypten. Muslimska brödraskapet anser inte att islam är en privatsak mellan den troende individen och gud. Brödraskapet accepterar inte att religionen skiljs från staten och samhällslivet. Istället ser dess anhängare islam som ett heltäckande system som innehåller en felfri, gudomlig, uppsättning av regler för varje del av samhällslivet.
Egypten utgör ett tydligt exempel på att Brödraskapet, i länder där islam har en lång historia och en bred bas, inte drar sig för att försöka utplåna landets sekulära tradition och helt och hållet ersätta denna med sharia. Vi får heller inte glömma att det var just i Egypten som Brödraskapet bildades 1928. Detta som en reaktion på influenser från Europa som bland annat innebar krav på demokratiska fri- och rättigheter och en starkare ställning för kvinnan. Brödraskapet ville stoppa denna utveckling och vrida klockan tillbaka. Den rörelse som föddes i Egypten skapades under samma historiska epok – mellankrigstiden – som också såg framväxten av fascismen i Italien och nazismen i Tyskland. Även dessa rörelser syftade till att vrida klockan tillbaka.
Strävan efter ett nytt kalifat…
Det slutgiltiga målet för Muslimska brödraskapet är att återupprätta ett kalifat. Brödraskapets grundare, egyptiern Hassan Al-Banna, ansåg att organisationens långsiktiga uppgift bestod i att ena alla muslimska länder under en islamisk stat. Al-Banna ville dessutom återerövra landområden som muslimerna förlorat till ”de otrogna”. I sina skrifter nämner han Andalusien (södra Spanien), Balkan, södra Italien och Sicilien som exempel på landområden som måste återerövras. Vi vill understryka att skapandet av ”Brödraskapets” kalifat huvudsakligen har samma geografiska utbredning som det kalifat som Daesh / Islamiska Staten (IS) år 2014 satte sig målet att upprätta (redan inom fem år)!
…och tolkningsmonopol på islam
En annan av Muslimska brödraskapet dagsaktuella målsättningar är att skaffa sig ett tolkningsmonopol på vad islam innebär. Innebörden av detta är att Brödraskapet inte endast ser anhängare av ett sekulärt samhälle som sina motståndare. De ser även andra muslimer, som gör en annan tolkning av islam än dem själva, som sina motståndare. En av dessa riktningar är de wahhabitiska salafisterna – den tolkning av islam ur vilken Daesh/IS föddes. Och Daesh/IS ser Brödraskapet som sina motståndare. Samtidigt tillhör dessa båda dominerande islamistiska riktningar sunnigrenen av islam. Och de arbetar båda för att återupprätta Kalifatet. Därför kan dessa islamistiska riktningar samarbeta när det gynnar båda riktningarnas intressen. Detta trots att det råder stora motsättningar mellan Muslimska brödraskapet och den wahhabitiska salafismen.
Motsättningarna handlar bland annat om synen på användandet av våld (mot icke-muslimer och mot muslimer med en annan tolkning av islam). Men också när det gäller tidsperspektivet för Kalifatets återupprättande. Daesh/IS ansåg exempelvis att Kalifatet, i dessa allra mest vidsträckta form, skulle upprättas på endast fem år. Detta var ett (av flera) skäl till Daesh/IS extrema användning av våld, bland annat i form av upprepade folkmord.
Fatwans betydelse
Under årtionden har det egyptiska samhället präglats av en mer eller mindre intensiv kamp mellan två auktoritära krafter: militären och Brödraskapet. Men det är militären som har styrt Egypten sedan den tog makten 1952. Generalerna har, trots sitt motstånd mot demokrati och den utbredda korruptionen i samhället, ändå kunnat räkna på ett folkligt stöd i kampen mot Brödraskapet. Skälet är att militären, trots allt, har stått för en modernisering och sekularisering av Egypten. Stora delar av befolkningen är rädda för att Brödraskapet, om dessa kom till makten, skulle radera ut de framsteg som trots allt har skett genom att införa ett shariastyre.
Självklart kommer militären, under general Abd Al-Fattah Al-Sisi, att använda sig av fatwan i sin kamp mot det Muslimska brödraskapet. Militären har haft både anledning och möjlighet att försöka påverka det muslimska teologiska centret Al-Azhars utfärdande av fatwan mot Brödraskapet. Al-Azhar kan inte avfärdas som en megafon för general Al-Sisi och hans regering. Det teologiska centret besitter en självständighet – även om vi inte kan bedöma hur stor denna självständighet är. Men Al-Azhars kraftfulla fördömande av Brödraskapet kommer att få betydelse. Hur stor denna betydelse kommer att få är ännu för tidigt att säga. Men vi vill repetera att Al-Azhars fatwa kommer att få betydelse, och det även utanför Egyptens gränser.