Personal på infektions- och neurologkliniken vid Norrlands Universitetssjukhus (NUS) genomförde den 18 mars en manifestation där man krävde ekonomisk ersättning för de som arbetar direkt med Covid-patienter. Bakgrunden är att personal som tillfälligt flyttats till infektions- och neurologklinikerna, för att delta i Covid-vården, får 4000 kronor extra per vecka. Den ordinarie personalen, som skolar in extrapersonalen, blir helt utan lönepåslag.
NyA har intervjuat Jennifer Karlsson, som arbetar som sjuksköterska på infektionskliniken vid Norrlands Universitetssjukhus (NUS).
– En obegriplig orättvisa, säger Jennifer Karlsson. Vi har haft en extrem belastning det senaste året. Vissa veckor hör det till undantagen att man hinner ta en riktig lunchrast. Ofta får man skjuta upp lunchen till eftermiddagen eller förkorta rasten ordentligt.
Vad har varit svårast i er arbetssituation under pandemin?
– Covid-patienter har sina specifika medicinska behov. Det har gjort att vi har fått göra om hela verksamheten. Vi har fått lära oss att hantera en ny typ av syrgasapparater. Behandlingsrekommendationer har ständigt förändrats. Hos de svårast sjuka patienterna kan syrgasbehovet behöva följas upp flera gånger i timmen.
– Patienter andas bättre om de ligger på mage – men ibland är de så förvirrade av ålder och syrebrist att det krävs stora insatser för att få personen att ligga kvar på mage.
– Samtidigt med att vi lärt oss själva har vi skolat in extrapersonal från andra avdelningar. Under en period i våras skolade vi in över 70 personer på avdelningen.
– Allt detta ska vi göra och samtidigt ha skyddskläder och hinna med hygienrutiner. Vi har utvecklat sjukvård och omvårdnad på en hög nivå – ständigt iförda heltäckande plastförkläden och ansiktsmasker. Allt man gör tar längre tid och kräver en större ansträngning.
– Till sist utsätts man så klart för smittrisk. Men vi är stolta över att vi hittills inte haft någon bekräftad smittöverföring från patient till personal och själv är jag inte så orolig över detta.
Vad har ni krävt av regionens politiska ledning?
– Vi har arbetat hårt under pandemin – både sjuksköterskor och undersköterskor. Det har inneburit att vi kan genomföra sjukvård med hög kvalitet.
– Vi vill ha ersättning för detta. Och det ska vara en ersättning på samma nivå som den extrapersonal som vi skolar in.
– Vi vet att det finns pengar. Regionen har fått 184 miljoner i extra bidrag av staten för extra kostnader under pandemin.
– Om neddragningarna på sjukvården fortsätter riskerar man att personal slutar. Det är ett hot mot framtidens sjukvård.
Hur har politikerna svarat?
– Vi har, tillsammans med Vårdförbundet, försökt få träffa regionrådet Peter Olofsson. Han har inte svarat på våra mail. Men efter vår demonstration beslutade arbetsgivaren att vi skulle få tre extra semesterdagar som ersättning.
– Problemen med detta är flera. Dels innebär vårt avtal att de tre semesterdagarna bara blir ca 2,6 dagar. Men problemet är att personalbristen gör att det är svårt att plocka ut semester. Totalt har Vårdförbundets medlemmar i Västerbotten 55 000 outtagna semesterdagar.
– Agerandet från arbetsgivaren visar att de inte lyssnar på oss – och inte kan något om verksamheten. Västerbotten har en synnerligen dålig personalpolitik. I andra delar av landet har man använt Covid-pengarna från staten till personalsatsningar – men inte här.
Hur ska ni driva saken vidare?
– Hittills har vi organiserat en manifestation och dessutom fört ut våra krav i media. Vi har också pratat om att starta en namninsamling. Vi har kontaktats av andra personalgrupper som tycker att vi borde göra något mer.