En majoritet av Liberalernas partiråd har beslutat att ställa sig bakom partiledaren Nyamko Sabunis linje och öppna för att ingå i en borgerlig regering som styr med stöd av Sverigedemokraterna efter valet 2022. Därmed fortsätter den omritning av de politiska blocken som vi beskrev i förra numret. Den fråga som måste ställas är dock om ett djupt splittrat L över huvud taget kommer att sitta kvar i riksdagen efter nästa val.
I den slutliga omröstningen fick Sabunis förslag 59 röster. Motståndarsidans förslag, som gick ut på att L ska jobba för en borgerlig regering utan stöd av SD, fick 31 röster. Även om Sabunis förslag alltså fick en betryggande majoritet så röstade en betydande minoritet emot henne.
Sabunis linje stöddes bland annat av Liberalernas distrikt i Skåne, Östergötland och Värmland. Motståndet mot Sabuni leddes av Stockholmsdistriktet som bland annat hade stöd av Liberala ungdomsförbundet. Till detta kom att partiets distrikt i Västsverige – som varit djupt splittrat inför partirådet – förde fram en egen tredje (och hopplös) ståndpunkt under debatten. Denna gick ut på att Liberalerna skulle vara öppna för att ingå i en borgerlig regering som stöddes av SD, men att de inte skulle gå med på att budgetförhandla med SD. Men att tro att SD, som i vissa opinionsmätningar är Sveriges näst största parti, skulle gå med på att stödja en regering utan att få vara med i budgetförhandlingarna är minst sagt verklighetsfrånvänt. Partirådet röstade ned det västsvenska förslaget.
Den fem timmar långa debatten blottlade de djupa sprickorna inom partiet. Flera av deltagarna vid det digitala partirådet hotade med att lämna partiet om Sabunis linje gick igenom. Andra nöjde sig med att säga att de skulle bli passiva medlemmar. Motsättningarna i partirådet speglar motsättningarna ute i landet. Partiets mest kryssade kandidat i Stockholm, Abdulkadir Salad Ali, som även utsågs till ”Årets liberal” ifjol meddelade att han lämnar sina uppdrag samt partiet dagen efter partirådet.
Flera tidigare partiledare är också kritiska mot Sabuni. Dagarna före partirådet sa Bengt Westerberg, partiledare åren 1983-1995, att han övervägde att lämna partiet om Sabunis linje vann. Maria Leissner, som efterträdde Westerberg, sa i radions Studio Ett att Liberalerna säljer ut sin själ om de inleder ett samarbete med SD.
Sabuni själv försöker nu att blicka framåt efter sin seger. I en intervju i Expressen säger hon att beslutet ”ger väldigt goda chanser till ett maktskifte” efter valet 2022. Det förutsätter dock att de djupt splittrade Liberalerna lyckas ta sig in i riksdagen. Partiets opinionssiffror talar inte för detta. Sedan början av 2019 har L, med något enstaka undantag, legat under fyraprocentspärren i opinionsmätningarna. Under 2020 har partiet glidit ned mot tre procent. I mars 2021 nådde Liberalerna ett bottenrekord då de hamnade under tre procent i mätningarna från tre av fyra stora mätinstitut!
Vem ska rösta på Liberalerna?
Partiets stora problem är att övertyga de borgerliga väljarna varför det är en bra idé att rösta på L. De väljare som vill rösta på ett liberalt parti som vägrar samarbeta med SD tas emot med öppna armar av Centerpartiet. Annie Lööf har dessutom visat att hon kan få en socialdemokratisk regering att gå med på både skattesänkningar och försämrad anställningstrygghet.
De väljare som håller med Sabuni och hellre ser en M-ledd regering med stöd av SD ställs inför ett annat dilemma: Om L inte tar sig över fyraprocentspärren riskerar rösten att kännas bortkastad. Då kan det vara bättre att välja det säkra före det osäkra och lägga sin röst på M.
Det är fortfarande långt kvar till valet i september nästa år. Men om inte Sabuni nu lyckas vända de djupt splittrade Liberalernas nedåtgående trend är risken överhängande att partiet åker ur riksdagen efter 88 år.