Den 13 april föll tingsrättens dom i vad som kan vara en av de värsta miljöskandalerna i Sverige någonsin. Tusentals Ronnebybor har under åratal utsatts för kraftigt förhöjda halter av hälsofarliga s.k. PFAS-ämnen genom dricksvattnet. Oron för cancer och andra allvarliga sjukdomar hos de boende är stor. Källan till de hälsofarliga ämnen spårades till att brandskum som använts av Försvarsmakten tagit sig ned i grundvattnet. En enig tingsrätt har nu slagit fast att det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljö och Teknik bär ansvaret för detta och därför ska betala skadestånd. Bolaget har överklagat domen till hovrätten.
I december 2013 uppdagades att det förekom väldigt höga halter av PFAS-ämnen i dricksvattnet som gick till en tredjedel av hushållen i Ronneby kommun, vilket motsvarar nästan 10 000 personer. Halterna av PFAS-ämnen i vattnet var ungefär tio gånger högre än gränsvärdet där Livsmedelsverket numera avråder från att dricka det eller använda det i matlagning. Under våren 2014 fastslogs att boven i dramat var det brandskum som användes vid flygflottilj F17 i Kallinge, där värnpliktiga brandmän övade under åren 1985-2003. PFAS-ämnena i brandskummet tog sig ned i grundvattnet och då dessa ämnen bryts ned väldigt långsamt så har de kontaminerat dricksvattnet under flera år efter det att brandskummet slutade användas.
Långdragen juridisk process
Drygt 160 av de drabbade bildade den s.k. PFAS-föreningen, som påbörjade en rättslig process med krav på upprättelse och kompensation. I ett första steg försökte de stämma Försvarsmakten. Men detta visade sig inte vara en framkomlig väg. I september 2016 valde föreningen istället att stämma det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljö och Teknik som levererade dricksvattnet. Eftersom tingsrätten var osäker på huruvida dricksvatten skulle omfattas av produktansvarslagen valde dessa att skicka ärendet vidare till Högsta domstolen (HD). 2018 fastslog HD att dricksvatten ska omfattas av produktansvarslagen. Detta innebär att de som tillhandahåller dricksvatten får ett större ansvar att se till att det inte innehåller för höga halter av hälsofarliga ämnen.
Rättegången vid Blekinge tingsrätt startade i februari i år och den 13 april föll domslutet. Domen slog fast att Ronneby Miljö och Teknik ska kompensera de drygt 160 kärandena eftersom förhöjda halter av PFAS i kroppen ska klassas som en personskada. Enligt domen är de halter av PFAS som uppmätts i boende i det drabbade området bland de högsta som uppmätts i världen. Tingsrätten skrev i ett pressmeddelande att deras ”kroppar och kroppsfunktioner är således i ett sämre tillstånd än de hade varit om de inte exponerats för PFAS.”
Unik dom – överklagas av vattenbolaget
Utöver skadestånd till kärandena, som ännu inte fastställts, ska Ronneby Miljö och Teknik stå för rättegångskostnaderna på ca sju miljoner kr. Bolaget tänker dock överklaga domen till hovrätten. De menar att domen bör omprövas eftersom den bygger på kärandenas risk för framtida skada, istället för konkreta skador hos individer.
Enligt Eva Lindell-Frantz, docent i civilrätt vid Lunds universitet, är domen unik.
– Det man kommit fram till är att blotta risken för att man ska bli sjuk i framtiden utgör en personskada. Domstolen säger själv i sina domskäl att det är någonting som aldrig tidigare har kommenterats i lagarbeten, i lagtext eller i något tidigare rättsfall, berättar Lindell-Frantz för SVT Blekinge (13/4).
Kommer vi se fler liknande skandaler?
Detta är inte första gången som större mängder PFAS upptäckts i dricksvatten. Vid Ärna flygplats i närheten av Uppsala övade Försvarsmakten med brandskum innehållande PFAS under cirka 40 dagar om året fram till 1992. Som en följd av en studie kring PFAS-exponering hos ammande kvinnor i Uppsala upptäcktes PFAS i grundvattnet i delar av Uppsala kommun år 2012. Upptäckten resulterade i att Uppsala vatten och avlopp stämde Försvarsmakten på 225 miljoner kr för saneringskostnaderna under sommaren 2019 – en process som ännu inte är avgjord.
Skandaler som involverar PFAS-ämnen förekommer även i andra länder. År 2010 stämde den amerikanska delstaten Minnesota företaget 3M, som har en gigantisk fabrik i närheten av Minneapolis. Utsläpp från fabriken och dumpning av avfall hade förorenat dricksvattnet med PFAS-ämnen för 100 000 personer. Parterna kom överens om en förlikning år 2018 som innebar att 3M betalade motsvarande 8 miljarder kr till delstaten för saneringskostnaderna.
Mot bakgrund av hur vanligt förekommande PFAS-ämnen är i flera olika typer av konsumentprodukter finns det tyvärr anledning att befara att det kan komma fler liknande skandaler i framtiden. I Sverige har användandet av brandskum vid brandövningsplatser identifierats som den största utsläppskällan av PFAS. Andra möjliga källor till större PFAS-utsläpp är från reningsverk, avfallsförbränning samt läckage från deponier.
Vad som krävs för att förebygga framtida skandaler är en stor vaksamhet från ansvariga myndigheter för att minimera riskerna för skador från PFAS-ämnen som redan finns i omlopp. För att helt bli kvitt riskerna krävs dock en utfasning av PFAS till förmån för mindre farliga alternativ.
Vad är PFAS-ämnen?
PFAS är en förkortning för ”Poly- och perfluorerade alkylsubstanser” och utgör ett samlingsnamn för flera tusen syntetiskt framställda ämnen som använts sedan 1950-talet. Många PFAS-ämnen är smuts-, fett- och vattenavvisande och används för att impregnera exempelvis textilier. Det är mycket vanligt att friluftskläder som ska motstå kraftiga regn innehåller PFAS. Även pappersförpackningar som används till livsmedel kan innehålla PFAS-ämnen. Vissa PFAS-ämnen är mycket effektiva när det gäller att släcka bränder i exempelvis olja och bensin. Det är därför de har varit vanligt förekommande i brandskum.
Vilka hälsorisker innebär PFAS-ämnen?
Vad de alla har gemensamt är att de tar väldigt lång tid att bryta ner och lagras därför i mark, människor och djur i flera år. De PFAS-ämnen som förekom i väldigt höga koncentrationer i dricksvattnet i de drabbade delarna av Ronneby är enligt Kemikalieinspektionen klassificerade som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.
Även en studie från den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (2018) har visat på att en långvarig exponering av de PFAS-ämnen som förekom i Ronneby kan leda till ett flertal negativa hälsoeffekter. Det handlar bland annat om ökad kolesterolhalt, leverpåverkan, sämre effekt av vaccinationer samt lägre födelsevikter. Kunskaperna om hälsoriskerna med många PFAS-ämnen är fortfarande bristfälliga. Kemikalieinspektionen anser dock att alla PFAS-ämnen bör betraktas som hälsofarliga och på sikt förbjudas.