Det händer saker i huvudet,
när man är på semester.
Gäster i ett land av sand.
Busskonvoj genom långöknen.
Solen het över Sahara Inn.
Chauffören möter vid bussen 16.30.
Insh’Allah, om gud vill.
Mörka män i långa kaftaner
skrattar gott tillsammans, länge.
Sitter ned, gestikulerar
över höga glas med te.
Turister vandrar på bazar,
cirka 150 pund kvar.
Prutar papyrus, alabaster.
Pyramider, stora, små,
hieroglyfer på.
Palmbladsuset.
Varmhuden.
Mina tår ritar figurer i sanden.
Röda, blåa havet blinkar,
bjuder in.
Vattenflaskor, parasoller,
böneutropets monotoni.
Ett mänskligt livstempo.
Hemma igen.
Snabbt, rationellt.
Vräker upp resväskan,
smutstvätt, souvenirer, necessär.
Kastar mig in på jobbet.
Möten, dokument, viktiga beslut.
Hjärnan i galopp.
Det bränner bakom ögonen.
Vänder, går ut och hem.
Som arabisk skrift framträder
en annan berättelse.
Bakifrån, från höger till vänster.
Ett annat sätt.
Minns mörka män i långa kaftaner
som skrattar gott tillsammans.
De vet hur det går till att leva!