Lokalt och insändare

Ökning av unga flickor som förs ut ur Sverige för att giftas bort

När gränserna började öppnas ökade också antalet bortförda flickor. Foto: Fotis Christopoulos / Unsplash.com
Veronica Nordenström
Publicerad i
#167
Lästid 2 min

Nu när gränserna öppnas igen märks en dramatisk ökning av hjälpsökande flickor som blivit bortförda. Vissa är så unga som 15 år. Utrikesdepartementet (UD) hade 72 ärenden gällande familjerelaterat tvång under 2020. Förutom tvångsgiftemål kan de unga kvinnorna misshandlas psykiskt, fysiskt och sexuellt. Nuvarande insatser för att hjälpa dem räcker ej till.

Stödsamordnare Sabina Landstedt på riksförbundet GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) säger till TT att de har sett en ökning av antalet personer som hör av sig till dem sedan gränsernas öppnande och att de hjälpsökande är yngre än förut. Under första halvan av 2021 hade GAPF kontakt med 16 flickor som ville ha hjälp för att de riskerade att bli eller redan hade blivit bortförda ur Sverige. Under första halvan av pandemiåret 2020 hanterade GAPF sju sådana ärenden. Motsvarande period 2019 handlade det om tolv ärenden.

Flickorna som hör av sig är i åldrarna 15 till 22 år. Föräldrarna anser att deras barn inte följer familjens kultur och normer och hur de ska bete sig. När de förs bort till hemländerna blir de ofta bortgifta mot sin vilja. I hemländerna har de utsatta flickorna liten chans att komma till tals. Föräldrar och släktingar bevakar dem hela tiden och har ofta även tagit ifrån dem deras pass.

Vad gör då myndigheterna för att hjälpa de utsatta flickorna?

UD hade 72 ärenden rörande familjerelaterat tvång under 2020. I 50 av dessa ärenden hade socialtjänsten haft kontakt med familjerna innan de lämnade landet.

Negin Amirekhtiar vid det Nationella Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck anser att myndigheterna måste bli bättre på att förstå dessa barns utsatthet.

– När barn och unga väl är bortförda har vi begränsade möjligheter att kunna hjälpa dem hem till Sverige, säger hon till TT.

Sabina Landstedt på GAPF förklarar att ett av huvudproblemen för de utsatta flickorna är att socialtjänsten och andra myndigheter ofta hör av sig till föräldrarna. Men det är oftast föräldrarna som är det största hotet mot barnen. Landstedt efterfrågar även ett nationellt center som jobbar med att få hem bortförda barn och förhindrar att de blir bortförda. Idag ligger detta ansvar på frivilligorganisationernas axlar. Och dessa gör vad de kan. Men en organisation som GAPF har egentligen inget mandat att göra något.

Norge – en förebild

Landstedt ser gärna ett system som i Norge, som har ett antal koordinatorer utplacerade på utvalda ambassader. Dessa tar i sin tur hjälp av lokala nätverk för att se till att barnen förs i säkerhet.

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.