Den stora strejken vid traktortillverkaren John Deere är en i raden av strejker som organiserats runt om i USA under hösten. Det som nu sker kan vara den största strejkvågen i landet på decennier.
Bara sedan den 1 oktober har följande strejker ägt rum:
- 10 000 arbetare vid traktortillverkaren John Deere i Iowa, Kansas, Illinois, Colorado och Georgia,
- 2 000 anställda på sjukhus i Buffalo, New York,
- 1 400 anställda vid matproducenten Kelloggs i Michigan, Nebraska, Pennsylvania och Tennessee,
- 450 stålarverksarbetare i Huntington, West Virginia.
Tidigare under hösten har även 1 000 kolgruvearbetare i Alabama, 2 000 snickare i delstaten Washington, 400 whisky-bryggare i delstaten Kentucky och 700 sjuksköterskor i delstaten Massachusetts strejkat. Dessutom har 1 000 anställda vid kakproducenten Nabiscos fabriker i delstaterna Colorado, Illinois, Georgia, Oregon och Virginia samt 200 bussförare i Reno, Nevada, varit ute i strejk.
Över 60 000 film- och TV-anställda stod redo att gå ut i en strejk som avblåstes i sista stund genom att arbetsgivaren gick med på ett nytt kollektivavtal. I skrivande stund står uppåt 36 000 vårdanställda vid sjukvårdsföretaget Kaiser Permanente redo att gå ut i strejk för högre löner.
Många av de strejker som genomförts i USA har handlat om att ta bort skillnader mellan anställda. På många amerikanska företag delas de arbetande in i två (ibland tre) olika nivåer i fråga om lön och förmåner. En annan viktig stridsfråga har handlat om pensioner och sjukförsäkringar – vilket är något de allra flesta amerikaner får via sin arbetsgivare.
Frustrationen har vuxit fram under lång tid. I samband med den ekonomiska kris som inleddes 2007–2008 gick arbetarna med på många försämringar för att ”rädda” företagen. Men sedan dess har företagens vinster återhämtat sig. I många fall rejält. Samtidigt har arbetarna fortsatt att stå tillbaka.
En motreaktion mot detta höll på att växa fram under åren före pandemin. NyA har tidigare skrivit om strejken vid General Motors, USA:s största biltillverkare, där 46 000 arbetare deltog – och segrade. Vi har även skrivit om rörelsen bland butiks- och restauranganställda med krav på en höjning av minimilönen till 15 dollar i timmen.
Coronapandemin innebar ”locket på” för dessa strider. Men nu när många börjar se slutet på pandemin har striderna alltså återigen blossat upp. Och detta på både bredare front och med större styrka än tidigare. Antalet strejker och andra arbetsmarknadskonflikter är det största sedan 1970-talet. Men samtidigt som de amerikanska arbetarna blivit mer militanta och villiga att ta strid för sina rättigheter så är den fackliga organisationsgraden på historiskt låga nivåer.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen har befunnit sig på reträtt sedan Ronald Reagan i praktiken förklarade krig mot fackföreningarna under 1980-talet. Kan fackföreningarna ta tillvara på den nyfödda kampvilja och organisera de nya grupper som nu börjat ta strid kan detta utgöra början till en verklig ”come back” för den amerikanska fackföreningsrörelsen.