Inrikes

Moderat partistämma vill se hårdare tag mot kriminaliteten

Ulf Kristersson under Moderaternas partistämma 21-24 oktober. Foto: Moderaterna / Pressbild
Lars-Erik Utberg
Publicerad i
#168
Lästid 4 min

Moderater från hela landet samlades till partistämma, eller ”arbetsstämma”, i Helsingborg den 21–24 oktober. Den fråga som kom att dominera partistämman, och medierapporteringen från densamma, var gängkriminaliteten. Samtidigt visar förslagen från M att partiet har en mycket begränsad förståelse för hur problemen i utsatta områden ska lösas.

Moderaternas politik i dessa frågor kan sammanfattas med att de vill se ”hårdare tag”. Partiet vill bland annat införa ”nolltolerans” mot brott. Med detta menas att även brott som klotter och skadegörelse, som annars har låg prioritet och straffvärde, ska bekämpas hårt av polisen.

M vill även att det ska bli lättare att avlyssna gängkriminella; det ska bli lättare att utvisa gängkriminella som har utländskt medborgarskap – även utan en fällande dom; det ska även bli brottsligt att vara medlem i ett kriminellt gäng. M vill också öppna för anonyma vittnen i rättegångar. Dessutom ställde sig stämman bakom att polisen ska få rätt att uppföra tillfälliga visitationszoner där de kan genomsöka personer utan att ha en konkret misstanke om brott.

Partistämman upprepade också traditionella moderata krav på fler poliser och hårdare straff. M vill att antalet poliser ska vara 32 000 år 2028, vilket är en ökning med 11 000 jämfört med idag. När det gäller straffen vill Moderaterna verka för att brott som bedöms vara gängrelaterade ska kunna ge dubbelt så hårda straff, liknande den modell som finns i exempelvis Danmark. M vill även se en allmän höjning av straffen för grova våldsbrott.

Det är tydligt att M vill profilera sig som partiet som är berett att ta i med hårdhandskarna för att lösa samhällsproblemen. Detta är sannolikt en effekt av att SD ligger och flåsar M i nacken i opinionsmätningarna när det gäller positionen som Sveriges näst största parti. Om Moderaternas politik blir verklighet innebär det en ordentlig utbyggnad av statsmaskineriets hårda kärna i form av polis och rättsväsende.

M förstår inte problemen i utsatta områden

Men talet om hårda tag döljer en avsaknad av idéer och förståelse för hur problemen i exempelvis utsatta områden ska lösas. Ska problemen lösas måste befolkningen i dessa områden integreras i det svenska samhället. En grundförutsättning för detta är att människor ska kunna känna sig trygga i sina bostadsområden. Detta är varför vi i denna tidning har förespråkat en satsning på kvarterspoliser och fotpatrullerande poliser samt civila nattvandrare. Det är genom en ständig närvaro och dialog med boende, och mellan boende, i utsatta områden som polisen kan bygga upp ett förtroende hos befolkningen.

Moderaternas saknar helt sådana ambitioner. Det kanske tydligaste exemplet på detta är förslaget om ”nolltolerans” mot brott. Om polisen förväntas att lagföra personer även för mindre allvarliga brott finns en uppenbar risk att detta öppnar för både småaktighet och godtycke hos vissa poliser. Detta försvårar uppbygget av ett förtroende bland de boende i utsatta områden.

Till detta kan också läggas att enskilda moderater tidigare har fört fram idéer om att sätta in militären i utsatta områden – som då skulle ockuperas! Det är uppenbart att Moderaterna, å ena sidan, är villiga att erkänna att det finns stora problem i det svenska samhället. Å andra sidan är det också uppenbart att bakom talet om ”hårdare tag” döljs partiets oförmåga att närma sig problemen inifrån de utsatta områdena. Moderaterna förblir på utsidan – men väl beväpnade.

Två moderata motioner om ”hårdare tag”

Moderaternas försök att framstå som ”hårda” mot kriminaliteten återspeglas även i lokalpolitiken. På Umeå kommunfullmäktige den 25 oktober hade M två motioner. Den ena handlade om att införa kommunala ordningsvakter, den andra om att införa kamerabevakning på särskilt brottsutsatta platser i Umeå.

Kommunalrådet Anders Ågren (M) motiverade behovet av kommunala ordningsvakter med en undersökning där en stor andel av de unga kvinnorna i Umeå känner sig otrygga i centrum. Ågren hänvisade till att en liknande satsning gjorts i Uppsala för ett antal år sedan.

Bland annat S och MP förde fram behovet av satsningar på socialtjänsten och det förebyggande arbetet, familjestödet och ”fältarna”. Patrik Brännberg (AP) förde fram behovet av kvarterspolis och fotpatrullerande polis, samt av frivilliga nattvandrare. Ordningsvakter har inte samma utbildning i att hantera människor som polisen. Kommunstyrelsens förslag var att avslå motionen vilket också vann efter omröstning.

När det gällde den andra motionen, om kamerabevakning, så sker redan detta på tre platser i Umeå. Kommunstyrelsens svar gick ut på att det måste vara polisen som själv får bestämma hur och var kameror ska sättas upp. Polismyndigheten har redan fått 400 miljoner kronor för att kunna sätta upp kameror på olika platser runt om i Sverige.

Davis Kaza (AP) underströk att övervakningskameror visserligen ökar tryggheten på de platser där de sätts upp. Men erfarenheten från exempelvis Malmö är att kamerorna enbart förflyttar brottsligheten till andra platser.

Båda M-motionerna i Umeå måste ses som led i Moderaternas försök att framstå som ”hårda” mot kriminaliteten.

Marika Atlegrim

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.