I våras skedde en våg av manifestationer och protester mot så kallade ”hälsoscheman” runt om i Sverige. Bakom begreppet ”hälsoscheman” döljer sig ofta försämringar i omsorgsanställdas arbetsförhållanden. För det mesta kring schemaläggning och arbetstider.
I grunden var hälsoscheman något som syftade till att korta arbetstiden för nattpersonalen. Men då en rad kommuner runt om i landet har genomfört förbättringarna för nattpersonalen på bekostnad av dagpersonalen har detta väckt ett brett missnöje.
Efter aktionerna i våras har protesterna fortsatt och spridit sig till fler kommuner. Dels för att fler kommuner infört ”hälsoscheman”, dels för att segrar på andra orter inspirerat fler att säga ifrån. Protesterna har organiserats både av personalen själv och genom lokala fackklubbar inom Kommunal.
En av de vanligaste metoderna att protestera har varit namninsamlingar. En namninsamling mot hälsoscheman i Mönsterås samlade 600 namn, i Strängnäs samlades 1 000 namn in och i Norrköping 760. I oktober tog Kommunal i Umeå initiativ till en manifestation mot försämringarna. Men det har även skrivits insändare till tidningar, anordnats möten med politiker och media runt om i landet.
På en rad orter har personalen vunnit segrar. Luleå och Göteborg är två exempel. Men fler exempel finns. Införandet av hälsoscheman hade kunnat ske på ett långt bättre sätt om personalen hade fått makt att bestämma över hur förbättringarna för nattpersonalen skulle göras. Dessutom hade många kommuner behövt skjuta till mer pengar för att kunna genomföra förbättringarna.