Julen firas på olika sätt i olika delar av Europa. Här i Sverige firar vi den 24 december, medan det i många engelsktalande länder läggs mer tyngdpunkt vid den 25 december. Här får vi en inblick i hur julen och nyåret firas i det forna Jugoslavien och många ortodoxt kristna länder. Berättar gör Nevena från Serbien.
I det forna Jugoslavien faktiskt Nyåret firas mer än Julen. Speciellt efter 1918, när de skapade den jugoslaviska staten som bestod av serber, kroater och slovener, då nyårsfirandet började anta karaktären av en civil helgdag, med uppdraget att förena medborgare av olika trosuppfattningar. Efter 1945, när Tito hade kommit makten i Jugoslavien och ateismen blev dominerande, blev Nyåret på 1950-talet en av de viktigaste nationella helgdagarna.
Det ortodoxa Nyåret, i vårt land kallat det serbiska nyåret, firas den 13 januari. Det beror på att stater och kyrkor använder den julianska kalendern. Men när jag var barn var det stora firande av Nyåret den 31 december. Den 13 januari var firandet mindre högtidligt.
Även om det inte är det officiella nyåret firas det gärna i Balkanländer som Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Makedonien, ortodoxa delar av Kroatien, men även i de östliga länderna Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Armenien, Moldavien och Georgien.
I forna Jugoslavien kallade vi inte Tomten för Jultomten utan bara Tomten. Och vi sa inte Julgran utan Nyårsgran. Vi brukade köpa en Nyårsgran sista veckan i december. Min pappa älskade naturen och vi hade en sommarstuga så vi nästan alltid köpte en Nyårsgran i kruka och senare planterade vi den på vår gård. Vi dekorerade lägenheten och gran med dekorationer och ballonger.
Min pappas företag anordnade en fest för anställdas barn där Tomten delade ut presenter. Först var det lite föreställning för barn, sedan gav Tomten presenter och fotograferades med varje barn. På bordet 31 december var det kött, potatissallad, rysk sallad, m.m. Det var alltid minst två tårtor och flera typer av kakor.
I det traditionella ortodoxa julfirande förberedelserna inför julen börjar 40 dagar före den 7 december med julfastan. Julfastan representerar en rening av ande och kropp före den mest glada händelsen i ortodoxin. När jag var barn hade vi inte fastat 40 dagar. Vi var inte religiösa på den tiden. I det forna Jugoslavien där Titos mål var att inte betona religioner. Tito, Jugoslaviens dåvarande ledaren ville uppnå enighet mellan alla folk och nationaliteter i Jugoslavien. Han lärde oss att vi måste tro på honom och inte tänka på kyrkan och religionen.
Men vi respekterade vissa seder. På Julafton fastade vi alltid, även när jag var barn. Vi åt fisk och bönor. På Juldagen gick mina föräldrar, min syster och jag hos farmor och farfar eller hos mormor och morfar. De behöll tradition, förberedde julbord. Eftersom det var många barn i familjen, kommer jag ihåg källaren full med kakor. Det var så livlig upplevelsen. Barnen fick presenter. Både mormor och farmor förberedde cesnica (speciellt gjort bröd). I brödet bakade de in en peng. En gång var det jag som hittade pengen! Jag var väldigt stolt och glad då.
Det är mina barndomsminnen.
Julen firas nu mer än Nyår i Serbien. Många serber fastar också hela fastan, 40 dagar. Detta innebär att man i 40 dagar inte får äta något av animaliskt ursprung. Det finns regler för fasta som följs. På onsdagar och fredagar fastar man på vatten, vilket innebär att inget stekt i olja ska ätas, bara kokas i vatten eller stekas utan olja.
Den som vill ta nattvarden måste fasta en vecka på vatten. Under en veckas fasta på vatten går man till prästen för att bekänna och ta emot nattvarden. Hos prästen bekänner man allt som man har gjort fel, ber till Gud att förlåta honom. Prästen ber en bön om syndernas förlåtelse. Människan omprövar sin själ och sina handlingar, små misstag eller större. Synd kan också vara avstånd från kyrka, Gud och Guds vilja, att gräla med någon, respektlöshet för någon. Det finns till och med en lista över synder i ortodoxa böcker och skrifter.
Så firas julen och nyåret i ortodoxa länder som Serbien. Jag hoppas det var en lärorik läsning.