Behovet av att rekrytera personal inom bland annat äldreomsorgen är stort, då antalet äldre med vårdbehov ökat. På många arbetsplatser har en allt större del av de anställda invandrarbakgrund. Det gäller både inom kommuner och regioner (landsting).
En enkät från Sveriges Radio visar att en majoritet av de nästan 200 svarande kommunerna anser att personalen inom äldreomsorgen behöver bättre kunskaper. År 2015 var mer än hälften av de anställda inom äldreomsorgen i storstadsområdena födda i ett annat land än Sverige.
Vad beträffar utbildningen av den nya personalen har denna inte prioriterats tillräckligt mycket, och detta gäller särskilt kunskaper i svenska språket. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i en rapport förra året (2021) visat att bristen på kunskaper i svenska hos personal i äldreomsorgen är oroväckande och kan utgöra ett riskområde.
Arbetsmiljömässigt kan bristande språkkunskaper skapa problem då kommunikationen mellan vårdare och vårdtagare inte fungerar, vilket i förlängningen kan leda till missförstånd. Än värre är om kommunikation mellan personalen inte fungerar tillfredsställande. Tidningen Kommunalarbetaren skriver i en artikel att arbetsgivare ser mellan fingrarna och anställer personer som inte kan tillräckligt bra svenska. Man pekar på incidenter som att larm inte går fram på bristande språkkunskaper eller svårigheter för den anställde att skriva rapporter på grund av språksvårigheter. I slutändan läggs fler arbetsuppgifter på den ordinarie personalen, som exempelvis delgivning av medicin.
De flesta av de anställda är arbetsvilliga och ambitiösa, men arbetsmiljömässigt blir det väldigt betungande för den ordinarie personalen när det uppstår störningar i kommunikationen med patienterna och övriga anställda. Det är av stor vikt att språkproblematiken diskuteras då det finns risk för att den kan bli en grogrund för rasism. Enligt arbetsgivarorganisationen SKR kommer det behövas 67 000 fler vårdanställda fram till år 2026. Det är redan idag svårt att locka ny personal till äldreomsorgen och flera rapporter visar att många vill sluta på grund av den tunga arbetsbelastningen.
Den stora flyktinginvandring som Sverige haft de senaste åren gör att många av invandrarna kommer att arbeta inom äldreomsorgen. Detta i sin tur gör att språkfrågan blir än mer uppmärksammad. Många kommuner ställer kravet att den anställde ska ha läst klart den sista nivån på SFI (Svenska för invandare). Socialstyrelsen rekommenderar att kravet är högre än så, men på grund av bristen på arbetskraft godtas de lägre kraven på språkförståelse.
Detta understryker behovet av att språktesta nyanställd personal inom äldreomsorgen. Inte som en metod att sålla bort, utan i syfte att utröna vilken utbildning i svenska språket som den nyanställde kommer att behöva. Kommunerna måste sedan även erbjuda sådana utbildningar.