Matpriserna stiger i världen i kölvattnet på pandemin. Värst drabbas människor i fattiga länder. Men prisökningen började redan före pandemin.
Matpriserna nådde sin topp i maj 2021. Då hade priserna ökat med 40 procent på 12 månader enligt statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Det finns ännu inga tecken på att priserna kommer sjunka nämnvärt detta år.
När många länder började stänga ned sina samhällen och sätta sin befolkning i karantän var det många bedömare som befarade att matproduktionen skulle kollapsa och att marknadskrafterna skulle pressa upp priserna. Men så skedde inte. Det tog flera månader innan priserna började öka efter att den första vågen av nedstängningar sköljt över de rikare länderna.
Tidningen Economist anger ett par förklaringar till prisökningarna:
- Ett utbrott av svinpest i Kina 2018 tvingade landet att avliva halva grisbeståndet. Detta tvingade landet att importera stora mängder fläsk och andra proteiner samt säd till djurfoder. Detta gjorde att matvarulagren delvis redan var tömda då pandemin inleddes.
- De globala transportkedjorna påverkades av pandemin. När fraktflygplan inte lyfte och fartyg stannade i hamn byggdes det upp flaskhalsar. Senare fanns det inte tillräckligt med containrar för att lösa dessa flaskhalsar.
- Dessutom har oljepriserna stigit, vilket haft en indirekt effekt på matpriserna.
Människor i fattigare länder drabbas hårdast
De som drabbats hårdast av ökningen på matpriser i världen är fattigare länder. I rikare länder äter folk mer färdigproducerad mat som till exempel färdigrätter. Prisökningarna har därför i första hand ”ätits upp” av matproducenterna. I fattigare länder äter folk mer rena basvaror och därför är det hushållen som drabbas av kostnadsökningen.
Till detta kommer den förödande påverkan som stängda gränser, fabriker och samhällen haft på ekonomin och lönerna. Människor i fattigare länder pressas därmed av en kombination av både av lägre inkomster och högre priser. Detta utgör en grund för framtida social oro och protester.