Står sig fjolårets opinionssiffror, som inneburit att Liberalerna legat under tre procent nästan hela tiden, är risken väldigt stor att partiet inte kommer in i riksdagen i höstens val.
Ska Liberalerna ha någon som helst chans att hålla sig kvar i riksdagen måste partiet hitta en profil i ett antal sakfrågor och samtidigt stå upp för sina liberala värderingar. Problemet för L ligger i att partiet idag saknar en egen tydlig politik och en roll inom blocket M-KD-SD-L.
Partiet har gjort ett antal tafatta försök att satsa på sakfrågor som de saknar både profil och trovärdighet i. Ett exempel på detta är att L under 2021 försökte profilera sig i landsbygdsfrågor. Detta är inte speciellt genomtänkt.
Liberalernas paradfrågor har tidigare varit framförallt skolan och satsningar på hårdare straff. Både under Lars Leijonborgs och Jan Björklunds ledning var L:s slagord ”ordning och reda i skolan”. Under alliansens tid vid regeringsmakten (2006-2014) fick partiet dessutom igenom många av sina reformer inom skolan. Men dessa skolreformer verkar i slutänden inte ha lyckats skapa speciellt mycket mer ”ordning och reda”. Och på senare år har L bleknat i skolfrågorna, i synnerhet efter bytet av partiledare från Jan Björklund till Nyamko Sabuni.
En annan fråga där Liberalerna tidigare hållit en hög profil men misslyckats att nå ut i på senare år är kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta trots att Liberalernas partisekreterare, Juno Blom, ledde det nationella arbetet mot hedersförtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland under hela tolv år!
Förlamande interna motsättningar
Ända sedan Liberalerna skrev under Januariavtalet och släppte fram Stefan Löfven som statsminister i januari 2019 har partiet präglats av interna motsättningar. Kärnan i motsättningarna har handlat om huruvida partiet är beredda att ingå i en borgerlig regering som har stöd av SD. När L, under Nyamko Sabunis ledning, beslutade att ”byta block” och därmed acceptera att ingå i en SD-stödd regering var det en rad kända profiler som lämnade partiet. Vissa av dessa har gått så långt att de bildat ett nytt parti kallat Folkliberarna.
Ska Liberalerna bli invalda i riksdagen i årets val blir de sannolikt beroende av stödröster från moderatväljare. Men frågan är om det blir några stödröster. Om inte Moderaterna får fler röster än Sverigedemokraterna kan det bli svårt för Ulf Kristersson att säga nej till att ge SD ministerposter i en eventuell regeringsbildning efter valet 2022. M behöver desperat rösterna själva.
Mot denna bakgrund är det mycket som talar för att Liberalerna i sin nuvarande form åker ur riksdagen efter valet den 11 september i år.