NyA.nu har tidigare berättat om en rapport från BRÅ (brottsförebyggande rådet) som visar att Sverige ligger i topp i Europa när det gäller dödligt våld via skjutvapen. Detta efter en ökning av skjutningar de senaste decennierna. Det ökade antalet skjutningar märks även på landets sjukhus genom ett ökat antal patienter som vårdas för skottskador.
Läkartidningen tittat på Socialstyrelsens register över patienter som vårdats för kniv- eller skottskador på landets akutmottagningar. Registret bekräftar ökningen. Året 2010 vårdades 88 personer för skottskador på landets sjukhus. År 2020 var motsvarande siffra 135. Mycket av samhällsdebatten har handlat om hur man ska stoppa de ökade skjutningarna. Men Socialstyrelsens register visar att även knivdåden har ökat – från 697 år 2010 till hela 1 030 år 2020.
I Läkartidningen (118/2021) beskrivs hur arbetet på akutmottagningarna har förändrats på grund av det ökade våldet. På Universitetssjukhuset i Linköping anordnas traumaövningar varannan vecka – där man bland annat tränar omhändertagande av skottskador. Traumakirurgen Rickard Norblad, som arbetar på Universitetssjukhuset i Linköping, säger till Läkartidningen att ”Frågan är inte längre om utan när nästa skjutning kommer … Var och en inser att man kan hamna i en situation där man behöver ta hand om en kniv- eller skottskadad person.”
Många sjukhus väljer också att skicka läkare utomlands för att få träning i traumaomhändertagande – exempelvis till Sydafrika där antalet traumapatienter är mycket större än i Sverige. På Karolinska sjukhuset har man tvingats införa ett nytt sorts larm som kallar in ledig personal om det kommer in flera svårt skadade patienter samtidigt. Då fler av de skadade är barn har sjukhuset också ökat samarbetet mellan barn- och vuxenteamen.
På flera håll i landet har sjukhusen även tvingats sätta upp slussar mellan anhörigrummen och patienterna. Detta för att en del av traumafallen åtföljs av många personer med mycket upprörda känslor – vilket kan försvåra omhändertagandet och påverka personalens arbetsmiljö.
Det ökade våldet drabbar inte bara offer och deras anhöriga. Personalen på landets akutmottagningar blir också utsatta. ”En slags stillhet infinner sig när en person har dött. Då kommer många existensiella tankar”, säger Rickard Nordblad till Läkartidningen.
Hur går det då för de som skott- eller knivskadats? I en ny studie visar forskaren Elham Rostami m fl att offren för vapen- och knivvåldet blivit allt yngre. Den största gruppen är i åldrarna 20-25. Rostami och hennes kollegor valde att titta på 663 personer som vårdats på sjukhus för svåra skador, men som fortfarande var vid liv när de kom till akutmottagningen. De flesta hade skador mot huvudet eller nacken. Studien visar att ungefär hälften av de med skador mot huvudet avled på sjukhus och endast ca var tionde blev helt återställd.
För varje ung person som dör finns alltså ytterligare unga personer som kommer att påverkas resten av livet av sina skador.