Bara dagar efter klimattoppmötet i Glasgow (COP26) började USA:s regering att auktionera ut rättigheter att borra efter olja och gas djupt under vattenytan i Mexikanska golfen. Oljeborrningsrättigheterna gäller ett område stort som drygt 70 procent av Sveriges yta. Detta går helt stick i stäv med president Joe Bidens tidigare löften om att stoppa ny oljeborrning på federalt vatten och mark.
Under sin presidentvalskampanj 2020 hamrade Biden bestämt fram budskapet att borrningen efter fossila bränslen måste upphöra. Bidens omvändelse har därför upprört såväl företrädare för miljöorganisationer som Bidens partikamrater inom Demokraterna.
Kristen Monsell, jurist vid miljöorganisationen Center for Biological Diversity, kommenterade beslutet på följande vis:
”Att detta kommer direkt efter klimattoppmötet [i Glasgow] är häpnadsväckande. Det är svårt att föreställa sig ett mer hycklande och farligt agerande från administrationen” (The Guardian, 17/11-21).
Raul Griljava, ordförande i representanthusets kommitté för naturresurser och medlem i Demokraterna, var inte heller nådig i sin kritik av Biden:
”Denna administration åkte till Skottland och berättade för världen att Amerikas ledarskap i klimatfrågan är tillbaka, och nu ska den överlåta 80 miljoner tunnland federalt hav i Mexikanska golfen till fossilbränsleindustrin” (The Guardian, 17/11-21).
Klimatkrisen kräver en avveckling av fossila bränslen, inte ytterligare utbyggnad. Men det finns även andra stora faror med djuphavsborrning. I april 2010 skedde en explosion på BP:s oljerigg Deepwater Horizon i Mexikanska golfen. Hela 4,9 miljoner fat råolja läckte ut i havet under de tre månader det tog att stoppa läckan, med katastrofala konsekvenser för havs- och kustmiljön, fiskenäringen och turistindustrin.
Vad som krävs är en maktförskjutning, framförallt vad gäller makten över forskning och investeringar, där resurserna kan styras till en framtida grön industriell produktion.