Politiska rapporter

Hedersförtryck debatterades i kommunfullmäktige

Lena Riedl i talarstolen
Hedersförtrycket debatterades i Umeå kommunfullmäktige på initiativ av Lena Riedl (M). Foto: Faksimil Umeå kommun
Frank Pettersson
Publicerad i
#172
Lästid 2 min

När Arbetarpartiet tog upp frågan till debatt våren 2019 menade en rad representanter för bland annat Socialdemokraterna att de som ville diskutera frågan var ”islamofober”, ”främlingsfientliga” och ”hade dunkla motiv”. Men detta slog tillbaka mot S själva, då Stefan Löfven bara några få dagar tidigare hade deklarerat att hans parti skulle bli den ledande kraften i Sverige i kampen mot hedersförtrycket. 

När nu Moderaterna ställde frågor om förekomsten av hedersrelaterat förtryck på Umeås skolor den 31 januari var debatten långt mer sansad. M hänvisade bland annat till att UmeBrå fått information om att det förekommer så kallade ”moralpoliser” på skolor i Umeå som bland annat kommenterar flickors klädsel. Det förekommer så långt ned i åldrarna som i lågstadiet.

S har tidigare hävdat att en kartläggning av hedersförtrycket vore ”integritetskränkande”. I sitt svar redogjorde nu För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) för den kartläggning som genomförts inom ramen för den bredare enkäten ”Unga20”. Enkätsvaren visade att ett par-tre skolor i kommunen sticker ut. Bland annat var det två skolor där fem respektive sex procent av eleverna hade svarat ja på påståendet ”Jag får inte själv välja vem jag ska gifta mig med / leva tillsammans med” jämfört med 2,5 procent på övriga skolor.

I debatten var det en stor samstämmighet kring att hedersförtryck finns och att det måste bekämpas. Från högeralliansens partier var det dock en tydlig brist på konkreta förslag. Socialdemokraterna redovisade att det numera finns en rad åtgärder ute i verksamheterna och att ett åtgärdsprogram ska presenteras under februari. 

Arbetarpartiet lyfte fram fördelarna med att tillskapa en särskild hedersvåldsjour med expertkunskap. Moa Brydsten (S) missförstod förslaget och hävdade att kommunen redan hade expertkunskaper inom ramen för det s.k. konsultationsforumet. Men denna verksamhet riktar sig främst till exempelvis personal inom skolan och andra kommunala verksamheter. Syftet med en hedersvåldsjour är att, på liknande sätt som dagens kvinnojourer, ge en möjlighet för drabbade eller närstående till drabbade att få hjälp och stöd.

Debatten lämnade dock en helt annan eftersmak än under våren 2019. Detta är en seger för alla kvinnor och barn som lever under hedersförtryck i Umeå.

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.
×