Trots pandemin fortsätter en rad regioner runt om i landet att genomföra nedskärningar inom sjukvården. Ett exempel är Region Västerbotten, som beslutade om nedskärningar på över en halv miljard kronor år 2019. Under pandemiåren har regionen gjort besparingar på drygt 370 miljoner. Och planen är att kvarvarande 190 miljoner i nedskärningar också ska genomföras. Detta ska bland annat klaras genom uppsägningar av personal.
År 2019 antogs en s.k. ”omställningsplan” för Region Västerbotten. Bakom begreppet ”omställningsplan” dolde sig nedskärningar på hela 560 miljoner som skulle genomföras under de tre åren 2020, 2021 och 2022. Av den dryga halvmiljard som skulle bort från verksamheten var tanken att ta cirka 200 miljoner i form av minskade personalkostnader. Detta beslut var inget unikt för Västerbotten. I hela 17 av Sveriges 21 regioner antogs nedskärningsplaner under 2019! Detta trots att vårdköerna var långa och personalen var pressad redan 2019.
Sedan dess har världen, inklusive Västerbotten, drabbats av coronapandemin. Det har inte undgått någon att denna pandemi dessutom har lett till en vårdskuld. Och skulder måste betalas. Just därför borde nedskärningarna (omställningsplanen) från 2019 rivas upp. Och sjukvården borde, som sagt, tilldelas mer resurser. Men den insikten har inte uppstått. Varken i Västerbotten eller i andra regioner.
Under pandemin har Sveriges 21 regioner och 290 kommuner erhållit speciella tillskott i form av coronapengar från staten. Dessa pengar har bidragit till att antalet anställda inte har minskat utan ökat under de båda pandemiåren 2020 och 2021. Extrapengarna har därmed dolt vad som har skett under ytan.
Det som skett under ytan inom Region Västerbotten är att besparingar på 370 miljoner redan har genomförts. Och regionledningens ambition är att även resterande 190 miljoner i besparingar ska genomföras. I detta ingår alltså även personalneddragningar. Detta är inte acceptabelt. Vad pandemin har visat är att sjukvården måste stärkas – inte monteras ned ytterligare.