Den globala klimatuppvärmningen påverkar redan idag levnadsförhållandena och hälsan för närmare hälften av världens befolkning. Detta är en av slutsatserna av den nya rapport från FN:s klimatpanel IPCC som presenterades den 28 februari. IPCC:s ordförande, Hoesung Lee, kallade rapporten för ”en allvarlig varning för konsekvenserna av passivitet”. Lee varnade också för att ”svåra konsekvenser av klimatförändringarna sker redan nu”.
Nya Arbetartidningen kommer att redogöra för det alarmerande innehållet i IPCC:s rapport i en serie av artiklar. Rapporten, som är baserad på över 34 000 vetenskapliga studier, redogör för hur klimatförändringarna påverkar den mänskliga civilisationen, naturens ekosystem och planeten som helhet. I denna artikel kommer vi att koncentrera oss på hur klimatförändringarna påverkar den mänskliga civilisationen.
Den globala medeltemperaturen har ökat med 1,1 grader
Enligt IPCC har mänsklig påverkan på klimatet redan inneburit en ökning av den globala medeltemperaturen med ca 1,1 grader jämfört med nivåerna åren 1850-1900. Denna förändring av klimatet har redan inneburit en ökad förekomst av extremt väder, som översvämningar och kraftfulla värmeböljor. Risken för torka och översvämningar – och de skador som dessa naturkatastrofer innebär för mänskliga samhällen – ökar för varje grad som den globala medeltemperaturen ökar.
Klimatförändringarna påverkar alla människor. Men enligt IPCC-rapporten beräknas mellan 3,3-3,6 miljarder människor leva på platser som gör dem särskilt sårbara för klimatförändringar. Några exempel:
- 709 miljoner människor lever på platser där extrema regnväder blivit vanligare sedan 1950-talet (endast 86 miljoner lever på platser där extrema regn blivit ovanligare).
- Samtidigt lever runt 700 miljoner människor på platser där långa perioder av torka blivit vanligare sedan 1950-talet.
Klimatförändringarna påverkar även tillgången till livsmedel och energi. Sedan 1980-talet har tre fjärdedelar av världens åkermark drabbats av sämre skördar till följd av torka. Oftare förekommande torka påverkar också den mängd elektricitet som kan utvinnas ur världens vattenkraftverk.
Stadsbor särskilt utsatta
IPCC betonar särskilt utsattheten hos människor som bor i städer – vilket motsvarar ungefär hälften av världens befolkning. Under åren 2015-2020 har antalet människor som bor i städer dessutom ökat med uppåt 400 miljoner. Den snabbt ökande stadsbefolkningen i världen, i kombination med en bristande hänsyn till miljö och klimat i samband med stadsplaneringen, innebär stora risker. Det handlar dels om hälsorisker i form av exempelvis luftföroreningar och extrema värmeböljor, dels handlar det om risken för allvarliga skador på infrastrukturen till följd av naturkatastrofer – som översvämningar.
Störst risk att drabbas negativt av klimatförändringarna löper de miljarder människor som lever i städer som ligger vid kusten. Kombinationen av oftare förekommande extremväder och stigande havsnivåer till följd av smältande polarisar innebär en ökad risk för översvämningar. Stigande havsnivåer innebär även andra risker, som exempelvis att saltvatten tränger in i grundvattnet och därmed även i städernas dricksvatten.
De allra största farorna utsätts de människor för som lever i vad IPCC-rapporten betecknar som ”oplanerade och informella” bostadsområden. Med detta menas exempelvis de enorma kåkstäder som vuxit fram kring miljonstäderna i länder som Mexiko, Brasilien, Nigeria, Sydafrika, Indien och Bangladesh. Extremväder kan vara förödande för de människor som bor i dessa kåkstäder. År 2010 dog över 200 människor i samband med ett jordskred i kåkstaden Morro Bumba i Brasilien. Detta bostadsområde hade vuxit fram ovanpå en gammal soptipp och var mycket känsligt för extrema regnväder.
Slutsatsen som kan dras av IPCC:s rapport är alarmerande. Klimatförändringarna har redan inneburit att de förhållanden under vilka mänskliga samhällen vuxit fram under de senaste 10 000 åren har förändrats – och kommer att förändras ytterligare. Det scenario som innebär att ökningen av den globala medeltemperaturen begränsas till 1,5 grader kräver att utsläppen av växthusgaser minskar med 45 procent fram till år 2030. Detta är idag helt orealistiskt. De målsättningar som världens politiska ledare enats om innebär att utsläppen istället förväntas öka med 14 procent fram till år 2030. Den globala medeltemperaturen kommer alltså att öka mer än 1,5 grader – vilket kommer att få långtgående konsekvenser.
Samtidigt betonar IPCC att varje grad – varje tiondels grad – som klimatuppvärmningen kan begränsas är värd att kämpa för. Konsekvenserna av 2,0 graders uppvärmning blir mindre allvarliga än 2,5 eller 3,0 graders uppvärmning. Konsekvenserna vid 2,0 eller 2,5 graders uppvärmning är dock långt lättare att hantera än de som uppstår vid 3,0 grader. Det finns alltså anledning att ta strid för att det ska vidtas åtgärder för att minska utsläppen.
Men IPCC betonar också att oavsett hur stor ökningen av den globala medeltemperaturen blir måste världens politiska ledare börja anpassa samhällena efter de nya livsvillkor som ett förändrat klimat innebär. Återigen: Klimatförändringarna påverkar redan idag levnadsförhållandena och hälsan för närmare hälften av världens befolkning!
Översatt till svenska förhållanden innebär detta att huvudlösa förslag om exempelvis slopat strandskydd snarast måste omprövas. Kommunerna måste bli mer restriktiva när det gäller planering av bebyggelse i områden där det finns en uppenbar risk att översvämningar kan bli både vanligare och allvarligare. Parallellt måste samhällets beredskap för att kunna bemöta naturkatastrofer, som översvämningar och skogsbränder, stärkas.