”En krogknegares sånger”

Det är april och en riktig snöruskdag i Umeå. Mer och mer snö kommer, större och större flingor. Och tåget med vissångerskan Stina Künstlicher tre och en halv timme försenat.

Vilket faktiskt gör att jag hinner tjuvlyssna på det kommande albumet, ”En krogknegares sånger”, en gång till. Innan det släpps. Tio låtar ur en servitris perspektiv från sin sida av bardisken.

Ur 02:58:
”När vi har sagt Hallå & Hej
& Hej & Tack, Hej då!
Så många gånger som någon
människa kan förmå”…

”Då tar vi djupa andetag
& andas en gång till.
Ingen här har det just nu
precis så som han vill”.

Texter med blicken nyfiket riktad på stammisar, fyllskallar, kollegor, kockar, diskplockare m.fl.

Ur Diskrum:
”Vi skrapar mat från tallrikar
& slänger den i soporna.
Vi pratar inte samma språk.
Vi undrar hur vi kommit hit.
Det ångar ur en diskmaskin
& vattendroppar i ditt hår.
Du ler så fint på alla språk
& torkar bänken ren igen”.

Vilt skilda personligheter, karaktärer. Så även i musikens mångfald. Ömsom Vysotskijglatt, proggigt, poppigt, balladvemod, kampsånger, folkmusik, countryvibbar också.

Albumet skildrar mellanmänskliga möten. Ett modernt knegarvisalbum. Ett uppvisande av ett artisteri som servitris. Och av Stina även som textsmidare, musikmakare, humorist.

Hon dyker upp med pick och pack på kaféet. Behöver en kopp kaffe först. Lättpratad, leende, ser fram emot morgondagens släpp av ”En krogknegares sånger”. Tillsammans med ett gäng Umeåmusiker och producenten Magda Andersson.

Så, vem är du Stina Künstlicher?

– Jag växte upp i Växjö, bor numera i Malmö. Och har hållit på med musik professionellt i cirka 20 år. I själ och hjärta känner jag mig nog som fifty-fifty vissångerska respektive servitris. Och med albumet
ger jag min bild av restaurangbranschen, skitig, slitig. Och samtidigt helt fantastisk.

– Tanken på skivan föddes för ungefär sex år sedan. När jag slutade som servitris och började plugga arbetsrätt, personal- och arbetslivsfrågor i Lund. Det var teoretiskt, mycket juridik och jag fortsatte jobba extrapass. Och klurade vidare kring servicebranschen på 2020-talet. Utifrån egna jobberfarenheter och mitt perspektiv som kvinna.

– Jag vill visa att serviceyrket är mer än bara ett ungdoms- eller genomgångsyrke. Det är en professionalitet. En förhandling med varje gäst, ett individuellt, proffsigt bemötande och det viktiga i att inte ta åt sig heller.

– Vi har yrkesskicklighet och en laganda, som svetsar ihop oss under stress och press. Med tiden blir vi mästare i tålamod och uthållighet. Vi läser av människor, bemästrar, klarar av kvällen och situationerna som uppstår tillsammans i laget. Och det finns ju möjligheter att gå vidare och avancera inom mat och dryck om man vill och så önskar också.

Ur Julbord:
”Vi jobbar julbord. Kom och ta vad ni vill ha”…

”Nubbe, öl, tutte röv,
prinskorv, ryggskott,
ischias, plastglas,
skitfack, fyllesnack,
doppa den i grytan boys”.

Vilka förebilder och influenser har inspirerat dig?

– Man kan se albumet som en hommage till Dan Berglund och ”En järnarbetares visor” från -70-talet. Då var det vanligt med knegarlåtar om verk, bruk och varv. En inspiration har varit Billy Joel och ”Pianoman”. Annars har jag också influerats av tex Paul Simon i ”Hårgel”.

Hur kommer det sig att albumet producerades här i Umeå?

– Jag gick Nordiska folkhögskolans musiklinje kring 2007. Ungefär samtidigt gick Magda Andersson på Visskolan i Västervik. Vi var ute båda två och spelade, lärde känna varandra.

– Jag deltog i Visfestivalen på Holmön 2012, som arrangeras av Visum och där är ju Magda aktiv, som visartist. Och numera är hon också producent i sin egen KF Gräsrots studio. Så jag kunde inte tänka mig ett bättre ställe för mitt album att växa i. Och eftersom alla musiker kommer från Umeå så var det mest praktiskt att släppa albumet härifrån.

Kan du beskriva hur en låt kommer till?

– Det börjar med texten. Just de här texterna har jag jobbat med grundligt, i cirka fyra år. Melodin kommer rätt fort ändå och blir en stomme att bygga vidare på.

– Så jag kom med texter och grundmelodier, som arrades av Magda och musikerna under ett och ett halvt år. Och fick ett poppigare, fylligare sound med synt, piano, bas, fiol, viola, trummor, percussion, munspel, sked och kör. Och varierades för att finna rätt uttryck, känsla och stil, för varje enskild låt.

– Skivan spelades sedan in i Second Home Umeå av Henrik Oja och Magda Andersson och finns nu som vinyl, cd och i digitala kanaler.

Till sist så konstaterar jag att albumet liksom är en kärleksförklaring till servitrisyrket. Och rekommenderar den till er alla att lyssna på. Oavsett vilken sida av bardisken ni brukar befinna er på.

Ur Krogen Kriget:
”Bardisken, fronten,
de viftar & skriker.
Vi viftar & skriker vi med.
De drar sina kort & vi drar våra knivar
& skedar & gafflar, servetter & saltkar.
Allting vi kan skydda oss med”.

Och förresten varför inte haka på trenden. Skildra och gestalta fler knegaryrken på gott och ont, nu när Stina Künctlicher angett tonen!