Den 24 juni beslutade USA:s högsta domstol att förändra tolkningen av landets grundlag avseende aborter. Rätten för kvinnor att avsluta en oönskad graviditet har ansetts skyddad av grundlagen ända sedan Högsta domstolen fattade beslut i fallet Roe vs Wade år 1973. Den nya och förändrade tolkningen av grundlagen innebär att det blir möjligt för enskilda delstater att helt inskränka rätten till abort.
Exakt hur omfattande effekterna av beslutet blir är än så länge oklart. I flera delstater utlöstes s.k. ”Trigger-laws” omedelbart när Högsta domstolen fattade sitt nya beslut. Detta innebär att abort blev helt förbjudet i Alabama, Arkansas, Kentucky, Louisiana, Missouri och South Dakota direkt i samband med att Roe v Wade-domslutet upphävdes. I vissa delstater är abort förbjudet även om kvinnans liv är hotat! Enligt tidningen The Guardian bor 58 procent av USA:s kvinnor i de 26 delstater som är negativa till abort.
Samtidigt har försvarare av rätten till abort mobiliserats. Runt om i hela USA har demonstrationer organiserats. Enligt en färsk undersökning av PEW-institutet stöder 61 procent av amerikanerna uppfattningen att abort skall vara lagligt i alla, eller nästan alla, fall. Till och med bland republikanska väljare finns en tydlig majoritet för att abort ska vara lagligt under vissa omständigheter – exempelvis efter en våldtäkt.
Delstater som New York och Kalifornien har antagit nya lagar som ska göra det lättare för kvinnor från andra delstater att få sin abort utförd där. Flera stora företag har också gått ut med att de kommer att betala abortresor för sina anställda. Biden-administrationen har också meddelat att den kommer att ta en strid för att piller som används vid medicinska aborter ska vara tillåtna i alla delstater.
Inskränkningarna i aborträtten är ett stort steg bakåt för USA:s kvinnor. Risken är överhängande att antalet illegala aborter ökar, vilket i sin tur ökar risken för svåra infektioner och dödsfall. Värst drabbas de fattigaste som ofta saknar sjukförsäkring eller möjlighet att ta sig till en delstat där abort är tillåten.
Beslutet i Högsta domstolen är en delseger för de extrema religiösa grupper som under fem decennier arbetat för att ogiltigförklara Roe vs Wade-domslutet. För dessa grupper har frågan om kvinnans rätt att själv bestämma om abort också en djupare aspekt. De vill att kvinnor i första hand ska ses som mödrar inom en familj. Där ska kvinnans främsta roll vara att tillfredsställa behoven hos sin man och sina barn. De religiösa extremisterna ser aborträtten som ett hot mot de extrema bibeltolkningar som är den ideologiska basen för stora delar av abortmotståndarna. De förvägrar kvinnan rätten att själv bestämma över sin kropp och sitt liv.
De religiösa grupperna har under det senaste decenniet fått ett allt större inflytande inom det republikanska partiet. Samtidigt har de stöd för sin politik hos en ytterst liten del av befolkningen: endast elva procent av amerikanerna vill förbjuda abort i fall där kvinnans liv är i fara.
Striden kring rätten till abort understryker bilden av USA som ett extremt splittrat land där grundläggande rättigheter hotas. En politisk rörelse som knyter samman kampen för kvinnors rättigheter med kampen för fackliga rättigheter, mot ökande klassklyftor och rasism, skulle ha stor potential i USA.