1. Nya Arbetartidningen – en röst som behövs
Det är mot bakgrund av vår utvärdering av valet i Sverige samt kriget i Ukraina som vi tar itu med att kontakta våra prenumeranter under denna vecka. Detta i syfte att öka antalet prenumeranter både i Umeå och övriga Sverige.
I slutet av detta Partinytt finns rekommendationer på inläsningsmaterial.
2. Valutvärdering
De traditionella borgerliga partierna, speciellt Moderaterna, vill fortsätta skattesänkarpolitiken och därmed underminera finansieringen av sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst, skola, mm. De vill även angripa fackföreningarna. M, KD och L har redan presenterat förslag som angriper de fackliga skyddsombuden. Även de ny-reaktionära Sverigedemokraterna har presenterat förslag som angriper de fackliga skyddsombuden.
Till detta kommer att SD har gått i spetsen för förslag som inte går ut på att integrera, exempelvis, muslimer i det svenska samhället utan som tvärtom går ut på att angripa invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Ett SD-förslag går ut på att barn, ned till nio års ålder, ska kunna dömas till samhällstjänst i syfte att ”förminska” dessa. SD har dragit med sig bland annat M, KD och L. Socialdemokraterna – och deras tilltänkta regeringsunderlag i form av C, MP och V – har visat att de inte förmår stoppa det M-ledda blocket inom vilket det ny-reaktionära partiet SD är störst.
Arbetarpartiets röst behövs på riksplanet.
3. Kriget i Ukraina: Idag hotar både Ryssland och USA med kärnvapen
Inte sedan världen stod på randen till ett kärnvapenkrig mellan Sovjet och USA i samband med Kuba-krisen 1962 har två kärnvapenmakter hotat varandra med kärnvapen på det sätt som sker i idag med anledning av kriget i Ukraina. I sitt tal den 21 september meddelade Vladimir Putin att Ryssland bland annat ska mobilisera uppåt 300 000 ”reservister” inför kriget i Ukraina. [Senare har det visat sig att det handlar om en större mobilisering än så; en omställning av den ryska industrin/ekonomin för krigets behov; ett första steg mot krigslagar genom att ryssar inte längre tillåts lämna Ryssland.] I talet den 21/9 angrep Putin inte längre främst Ukraina (även om Ukraina också angreps) utan den ryske ledarens udd var riktad mot ”västmakterna” – och då främst mot USA och EU.
Detta är inte överraskande. Militärt är det Ryssland och USA som står mot varandra i kriget i Ukraina. Det må vara att striderna, geografiskt, utkämpas i Ukraina. Men militärt är det USA:s vapensystem, träning, militära taktik och underrättelsetjänst som står mot Rysslands vapensystem, träning, militära taktik och underrättelsetjänst. Men kriget är också ekonomiskt och kulturellt. En kortare tid efter Rysslands angrepp på Ukraina tog USA ifrån Ryssland kontrollen över mellan hälften och två tredjedelar av Rysslands valutareserv som uppgick till 650 miljarder dollar. Utanför Sverige kallas detta för ekonomisk krigföring riktad mot Ryssland i syfte att föröda hela landets ekonomi. Hittills har effekten av detta inte minskat det ryska folkets stöd för Putin och den ryska regimen i övrigt.
Det är mot denna bakgrund – att USA och Ryssland står mot varandra, både militärt och ekonomiskt – som vi ska förstå det som nu händer. Förutom mobilisering av allt större delar av befolkningen och omställning av ekonomin i krigssyfte förde Putin även fram de tydligaste hoten hittills när det gäller möjligheten att Ryssland kan komma att använda kärnvapen. Den ryske presidenten uttalade sig på följande sätt: Putin underströk att Ryssland är en kärnvapenmakt och att de styrande i Ryssland är beredda att använda alla till buds stående medel i syfte att försvara ryskt territorium. Putin gjorde sedan en paus, i sitt tal, och avslutade med orden: ”detta är ingen bluff”.
Som ett direkt svar på detta hot från den ryska ledningens sida har USA:s nationella säkerhetsrådgivare, Jake Sullivan, svarat på den amerikanska administrationens vägnar. Svaret löd bland annat på följande sätt: “Any use of nuclear weapons will be met with catastrophic consequences for Russia” (ungefär: all användning av kärnvapen kommer att få katastrofala följder för Ryssland).
Dessa ömsesidiga hot, mellan USA och dagens Ryssland, om att använda kärnvapen saknar motsvarighet sedan Kubakrisen 1962.
Det som dock har en större betydelse är den omställning av Ryssland för krig som regimen har inlett. Denna omställning handlar inte om ord utan den är väldigt reell. Och få, om ens någon, svensk ”specialist” – militär, medial, politisk, statsvetare, o s v – har förstått den fulla innebörden av omställningen. Om Putins krets klarar av denna omställning så kommer Ryssland att vara redo för krig…
Det som skrämmer är inte, främst, Putins antydan om att Rysslands nuvarande ledning kan komma att använda kärnvapen. Det som borde skrämma, alla, är kombinationen av den inledda omställningen av Ryssland för krig och antydningarna om att den ryska ledningen kan komma att använda kärnvapen. Båda dessa faktorer visar att nu står inte konflikten längre, främst, mellan Ryssland och Ukraina. Vad dessa två saker visar är att nu står konflikten, huvudsakligen, mellan Ryssland å ena sidan och USA/EU/Nato å den andra. Detta har ”specialisterna” missat. De stirrar sig blinda på Ukraina. Men händelseutvecklingen har nu eskalerat till att inte endast gälla Ukraina.
Skulden för utbrottet av kriget i Ukraina måste läggas på Putin och den ryska regimen. För den eskalering som nu händer ligger skulden även på USA – och dess nicke-dockor inom EU – däribland på Sveriges avgående och tillträdande regeringar.
Inläsningsmaterial – i nummer 180 av NyA.nu
* Valutvärderingen: börja med artikeln ”Socialdemokraternas oförmåga att återvinna arbetarväljarna orsakade valnederlaget”
* Kriget i Ukraina: börja med artikeln ”Regimen i Ryssland trappar upp kriget i Ukraina”