De protesterande eleverna och studenterna i Iran får nu stöd av oljeindustrins arbetare. BBC visar hur hundratals sluter upp vid en hamnstad vid Persiska viken. Reuters visar fler protester på andra ställen.
En av oljearbetarnas fackföreningar skrev följande på meddelandetjänsten Telegram den 10 oktober: ”Vi uppmanar till omfattande protester och förbereder oss för nationella strejker. Det här är vägens början och vi kommer att fortsätta våra protester tillsammans med hela landet, dag efter dag”.
Det är inte helt ovanligt med strejker bland oljearbetarna. De strejker för bättre löner och arbetsförhållanden som tidigare förekommit har möjliggjort för arbetarna att organisera sig. Oljearbetarna innehar en nyckelposition inom den iranska ekonomin. Iran sitter på den fjärde största oljereserven i världen. Innan sanktioner infördes exporterades ca 600 000 fat om dagen till Europa. Idag går det mest av den iranska oljeexporten till länder i Asien. Uppskattningsvis arbetar runt 250 000 människor inom den iranska oljeindustrin. När Shahen i Iran störtades 1979 innebar oljearbetarnas deltagande i protesterna ett avgörande inslag som ledde till avsättandet.
Enligt Iran Human Rights Group (stationerad i Norge) har minst 185 människor hittills dödats av regimen sedan proteströrelsen inleddes i mitten av september. Trots det brutala motståndet har studenterna fortsatt att visa på ett oerhört mod. Protesterna har inte bara spridit sig geografiskt. De har nu alltså även spridit sig från elever och studenter till de oljearbetare som har spelat en så viktig roll i samband med tidigare protester mot regimen.
Denna gång är det möjligt att proteströrelsen skulle kunna utvecklas till en revolution – som fäller regimen.