Internationellt

En dödlig bagatellisering av kärnvapenkrig

En skylt med texten "fara" på engelska och ryska.
Politiska kommentatorer i Sverige försöker bagatellisera kärnvapenkriget. Foto: Trey Ratcliff (CC NC-SA 2.0)
Jan Hägglund
Publicerad i
#181-182
Lästid 4 min

En rad världsledare, inklusive USA:s president Joe Biden, talar numera i allvarliga ordalag om hotet av ett kärnvapenkrig. Joe Biden jämförde dagens situation med Kubakrisen 1962, då världen stod på randen av ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen. Men i Sverige försöker en rad politiska kommentatorer istället bagatellisera användningen av kärnvapen.

Det värsta exemplet på detta utgörs av Göteborgs-Postens politiske redaktör Adam Cwejman. Den 27 september skrev Cwejman följande på Twitter:
”Kärnvapenkrig, det är väl inte så farligt? Trodde aldrig jag skulle säga det men det är faktiskt inte slutet på allt att det släpps några kärnvapenbomber i Europa…”.

Denna attityd återfinns även hos andra. Det handlar om en typ av ”låtsas-rationalitet” som går ut på att reducera betydelsen av användningen av kärnvapen. Metoden bygger på att ge intrycket av att det finns små bomber, stora bomber, större bomber och sedan de största bomberna – atombomberna.

Denna låtsas-rationella attityd hävdar alltså i praktiken att den enda skillnaden mellan konventionella bomber och kärnvapen handlade om antalet kiloton (tusen ton) trotyl. Plus lite strålning – som inte ska överdrivas. Men de debattörer som har gjort denna idiotiska låtsas-rationalitet till sin egen har fel. 

Det handlar ju ”bara” om taktiska kärnvapen

De två kärnvapen (atombomber) som USA använde mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget motsvarade sprängstyrkan hos 15-16 kiloton (tusen ton) trotyl respektive 21-25 kiloton trotyl (Wikipedia). För den som vill ägna sig åt sifferexercis kan nämnas att sprängstyrkan hos dagens s.k. taktiska kärnvapen kan variera mellan 0,3 kiloton och 100 kiloton. Detta innebär att dagens ”taktiska” kärnvapen kan vara mellan fyra och sju gånger kraftfullare än de atombomber som USA fällde över städerna Hiroshima och Nagasaki 1945!

Och låt oss påminna om följande: Atombomberna som USA fällde över Japan beräknas ha dödat mellan 90-120 000 människor i Hiroshima och mellan 60-80 000 människor i Nagasaki under de två till fyra månaderna som följde på bombningarna. Men förutom de som dog direkt av detonationerna och av akuta skador under de kommande åren har strålskadorna inneburit en ökad risk för cancer. Den största ökningen gällde fallen av leukemi (blodcancer) som ökade med 50 procent bland de som överlevde atombomberna i Hiroshima och Nagasaki (Wikipedia)!

Tanken på att det ”bara” handlar om taktiska, och inte strategiska, kärnvapen – som förs fram av GP:s politiske redaktör – måste vägas mot denna bakgrund.

Hur mycket kärnvapen finns det?

Enligt uppgifter från FN-förbundet UNA Sweden finns det över 13 000 kärnvapen i världen. Av dessa beräknas Ryssland ha ca 6 370 och USA ungefär 5 800. Enligt FOI skulle 1 500 av Rysslands kärnvapen vara strategiska och kan avfyras från exempelvis Sibirien och nå bland annat New York. USA beräknas ha lika många strategiska kärnvapen (ca 1 500) som alltså skulle kunna avfyras från de nordliga delstaterna och nå exempelvis Moskva.

Detta innebär att USA och Ryssland, tillsammans, skulle ha drygt 9 000 ”taktiska” kärnvapen att använda!

Låt oss mot denna bakgrund gå tillbaka till vad Göteborgs-Postens politiske redaktör Adam Cwejman skrev på Twitter:
”Kärnvapenkrig, det är väl inte så farligt? Trodde aldrig jag skulle säga det men det är faktiskt inte slutet på allt att det släpps några kärnvapenbomber i Europa…”.

Kommentar: Cwejman speglar en uppfattning som är på modet bland vissa militära kretsar idag. Han skulle nämligen aldrig våga skriva detta själv. Inom vissa militära kretsar finns en strävan efter att ”normalisera” användandet av taktiska kärnvapen på slagfältet. Det är därför det har skaffat sig riktigt ”små” taktiska kärnvapen. Det finns alltså, som vi skrev inledningsvis, taktiska kärnvapen som ”bara” har en sprängverkan som motsvarar 0,3 kiloton trotyl.

Dessa militärer tror, på fullaste allvar, att det går att normalisera användningen av takiska kärnvapen på slagfältet bara de är tillräckligt små. Och detta utan att den som förlorar kommer att trappa upp användandet av kärnvapen och slå till med allt – direkt.

Låt oss för debattens skull säga att det finns en chans, på 50 procent, att dessa militärer, och deras krigshetsande megafoner inom media, har rätt. Detta är alldeles för generöst. Men låt oss säga att det finns en 50-procentig chans att det går att använda taktiska kärnvapen på slagfältet – utan att det leder till en upptrappning som slutar i att mänskligheten utplånas. Är det bra odds – eller dåliga? De strömningar inom militären som Adam Cwejman gör sig till tolk för är beredda att ta den risken. Och därmed sätta 7,9 miljarder människors liv på spel.

Ny fredsrörelse behövs

Det gamla arbetet för fred och nedrustning ”dog” då Socialdemokraterna ansökte om medlemskap i Nato. Det är dags att blåsa liv i denna rörelse igen – och samtidigt bredda kontakterna med, och fördjupa stödet till, de ryssar som fortsätter kampen mot den ryska regimens krig.