Inför det s.k. mellanårsvalet i USA trodde många medier att Republikanerna skulle vinna en brakseger mot den sittande presidenten Joe Bidens parti Demokraterna. Men när majoriteten av rösterna räknats står det klart att den stora segern kom av sig.
Republikanerna vinner visserligen en majoritet av de 435 mandaten i representanthuset (den viktigaste av Kongressens båda kamrar), men inte alls med den stora marginal som förväntades. Och när det gäller den andra av Kongressens två kamrar, senaten, behåller Demokraterna kontrollen under förutsättning att partiet kan hålla samman.
Bakgrunden till att Republikanerna spåddes vinna en brakseger var det utbredda missnöjet med president Joe Biden. Bidens opinionssiffror har rasat ända sedan hösten 2021. I juli var det endast 37,5 procent av de tillfrågade som ansåg att Joe Biden gjorde ett bra jobb medan hela 57 procent ansåg att han gjorde ett dåligt jobb. Så dåliga opinionssiffror hade inte ens Donald Trump – som tidvis var en mycket impopulär president. Ett av de viktigaste skälen till Bidens sviktande popularitet handlar om inflationen, som stigit kraftigt ända sedan hösten 2021.
Republikansk framgång uteblev
Trots det stora missnöjet med president Joe Biden uteblev de stora framgångarna för Republikanerna. Skälen till detta är flera. En av de viktigaste förklaringarna är att Donald Trumps engagemang verkar ha haft en negativ inverkan för det republikanska partiet. I kampen mellan de olika republikanska kandidaterna vann ofta de som stöddes av Trump. Men när dessa sedan ställdes mot en motkandidat från Demokraterna drog väljarna i flera fall öronen åt sig. ”Trump-republikanerna” framstod som alltför extrema i mångas ögon. Detta gällde såväl i valen till representanthuset och senaten som i delstatsvalen, bland annat av guvernörer, samt i en rad lokala val.
De kandidater som Trump förordade var bland annat personer som stödjer Trumps konspirationsteori om att presidentvalet 2020 ”stals” och att valets segrare egentligen var Trump – och inte Joe Biden. Trump hetsade dessutom ”sina” kandidater att ständigt betona ”valstölden”. I Arizona spelade Trump ut kandidaten till senaten mot guvernörskandidaten i syfte att få båda dessa att ännu mer intensivt föra fram konspirationsteorin om det stulna valet. Båda kandidaterna förlorade sina respektive val.
En ytterligare förklaring till de uteblivna framgångarna för Republikanerna som ofta lyfts fram är abortfrågan. Många amerikaner, främst kvinnor, anser att det var fel av Högsta Domstolen (som domineras av republikaner) att avskaffa lagen Roe vs Wade tidigare i år. Roe vs Wade har inneburit ett grundlagsskydd för aborträtten i USA. I en rad delstater kom abortfrågan att bli den näst viktigaste frågan efter inflationen.
En röst mot extremism – inte för Demokraterna
Det är mycket som pekar på att den uteblivna framgången för Republikanerna i första hand berodde på att många osäkra väljare röstade emot de extrema åsikter som en stor del av representanterna för det republikanska partiet står för. Samtidigt måste det sägas att en majoritet av de röstberättigade i USA valde att inte rösta över huvud taget. Valdeltagandet var visserligen det näst högsta i ett mellanårsval på 30 år – men ser ut att landa på ynka 46 procent!
Trumps grepp luckras upp
Det dåliga valresultatet för de kandidater som stöddes av Donald Trump kan också innebära att dennes grepp över det republikanska partiet kan komma att luckras upp. Delar av etablissemanget inom Republikanerna har redan börjat rikta sina blickar mot Floridas guvernör Ron DeSantis som en allvarlig konkurrent till Trump när det gäller vem som ska bli partiets presidentkandidat 2024. DeSantis vann en jordskredsseger i guvernörsvalet i Florida och Republikanerna kontrollerar idag varje vald församling i delstaten.
En annan tänkbar republikansk presidentkandidat är senatorn och tidigare guvernören Rick Scott från Florida. Scott skulle också kunna rida på de republikanska framgångarna i Florida om DeSantis bestämmer sig för att fullfölja sin mandatperiod som guvernör (vilket han sagt sig vilja göra).
Även den inflytelserika konservativa nyhetskanalen Fox News har av allt att döma börjat distansera sig från Trump. När Trump den 15 november tillkännagav att han tänker ställa upp i presidentvalet 2024 klippte kanalen mitt i livesändningen. En rad programledare och kommentatorer på Fox News har också uttalat sig i positiva ordalag om DeSantis. Det är inte omöjligt att mellanårsvalet 2022 utgör början till slutet på Trump-eran. Men osvuret är bäst.
Fakta: Mellanårsvalet
- Mellanårsvalet (”midterm elections”) har fått sitt namn av att det genomförs efter att halva mandatperioden gått för den sittande presidenten.
- Valet gällde alla 435 platserna i representanthuset. Dessa fördelas proportionerligt mellan de olika delstaterna utifrån folkmängd och väljs på två år.
- Valet gällde även 35 av de 100 platserna i senaten. Varje delstat har två senatorer som väljs på sex år.
- I 36 delstater genomfördes val av guvernörer. Guvernören kan ses som delstatens president och sitter oftast i fyra år (utom i Vermont och New Hampshire där guvernören sitter i två år).
- Slutligen genomfördes även en lång rad andra val på delstats- och lokal nivå. I stort sett varje delstat har exempelvis ett delstatsparlament som är uppdelat i en senat och ett representanthus. Dessutom väljs vissa domare, chefsåklagare och andra positioner inom rättsväsendet.