De statliga bordeller som tidigare fanns i nästan alla större städer har numera avvecklats. Samtidigt har den tunisiska statens utlovade ekonomiska stöd till kvinnor som lämnar prostitutionen uteblivit.
Enligt brittiska BBC har både kvinnorättsgrupper och religiösa konservativa satt press på regeringen att avveckla den offentliga sexförsäljningen, som utgjorde en frizon där sexköp var tillåtet när det i övrigt är förbjudet.
Den progressiva rörelsen i landet är splittrad över fenomenet. Vissa menar att det statliga monopolet utgjorde ett nödvändigt ont. Kvinnorättsgrupperna ser istället all form av laglig prostitution som oacceptabel. Tunisisk lag förbjuder både att sälja och köpa sex utanför det statliga monopolet. Den som prostituerar sig efter det att bordellerna stängts ned riskerar fängelse i upp till två år.
Medan delar av shia-islam har en öppning för religiöst tillåten prostitution, i form av tillfälliga äktenskap för pengar kallat nikah mut’ah, saknar sunni-islam ett sådant undantag. Tunisiens befolkning identifierar sig till 98 % som sunnimuslimer. Den reglerade prostitutionen utgjorde därför ett undantag i ett land som enligt europeiska mått är mycket värdekonservativt. Som NyA tidigare rapporterat var det exempelvis så sent som 2019 som sexualkunskap för första gången inkluderades i den tunisiska skolundervisningen. Att genomgå operationer för att ”återställa oskulden” är också en kostsam vana som förekommer i delar av landet (Al-Arabiya).
Afef, en före detta prostituerad, menar att sexförsäljning gör det svårt att hitta andra anställningsformer, då flera arbetsgivare ser det som skadligt för verksamhetens rykte att anställa ex-prostituerade. Ifjol lovade den tunisiska staten att betala ut statliga bidrag till prostituerade som upphörde med sin verksamhet. Men efter den första utbetalningen blev det inga mer pengar. Alternativet för dessa kvinnor blir att återgå till prostitution – fast olaglig sådan. Eller, som en tidigare prostituerad berättar för BBC, att tigga pengar utanför moskén.