Internationellt

Kurderna i Syrien och Iran förtjänar vårt stöd

Kurdiska YPG- och YPJ-soldater
Kurdiska soldater ur YPG/YPJ var avgörande när det gällde att besegra IS/Daesh på marken. Foto: Kurdish Struggle (CC BY 2.0)
Davis Kaza
Publicerad i
#184
Lästid 6 min

Kurderna är en av världens största folkgrupper som saknar ett eget land. Idag utsätts kurderna för ett värre förtryck och våld än på många år. Samtidigt har både den förra och den nuvarande regeringen vänt kurderna ryggen.

Under en period var kurdernas peshmerga-soldater i Irak och deras motsvarigheter i Syrien bland de enda formationer som klarade av att, på marken, besegra de religiösa fanatiker som slogs för Islamiska Staten / Daesh. För detta har vi alla en tacksamhetsskuld till kurderna. Det är lätt att glömma att det religiösa skräckvälde som utgjordes av Islamiska Staten / Daesh under 2014-2015 bestod av en yta (i Irak och Syrien) som var lika stor som Frankrike. Det är lätt att glömma de fruktansvärda folkmord som IS / Daesh genomförde, och alla fruktansvärda terrordåd som organisationens medlemmar och sympatisörer verkställde i så många länder. Sverige drabbades 2017 genom att en IS-inspirerad fanatiker stal en lastbil och mejade ned folk längs Drottninggatan i Stockholm varvid fem personer dog och femton skadades.

De kurdiska styrkorna insatser mot IS / Daesh gör att vi alla står i tacksamhetsskuld till kurderna. Därför måste vi engagera oss då kurderna utsätts för ett värre förtryck och våld än på många år.

Erdoğan bombar kurderna i Syrien

Sedan 2012 har den syriska delen av Kurdistan i praktiken varit självstyrande under ledning av partiet PYD. Partiet PYD:s två väpnade grenar, YPG (män) och YPJ (kvinnor), hörde till de kurdiska styrkor som besegrade Islamiska Staten/Daesh på marken.

Dessa kurdiska styrkor utgör också den dominerande delen av de bredare ”Syriska demokratiska styrkorna” som även innehåller förband från andra minoritetsgrupper. Sedan IS besegrades 2019 har de syriska demokratiska styrkorna, ledda av kurderna, tagit ansvar för att bevaka 10 000-tals IS-krigare och deras familjer som sitter i fängelser och fångläger.

Sedan mitten av november i år utsätts kurderna i Syrien för flyganfall och artillerield från den turkiska armén på order av president Recep Tayyip Erdoğan. Denne betraktar det kurdiska självstyret som ett hot. Erdogan planerar till och med att göra en regelrätt invasion av de kurdiska områdena i Syrien med hjälp av den turkiska armén. Erdogan har även bett den ryske presidenten Vladimir Putin om hjälp för att genomföra denna invasion! Detta trots att Erdoğan är president i ett Nato-land.

Detta är inte den första gången som Erdoğan angriper kurderna i Syrien. I oktober 2019 genomförde Turkiet en liknande operation som ledde till att 300 000 människor tvingades på flykt. Syftet var, enligt Erdoğan, att skapa en ”buffertzon” på ca 3 mil från den turkiska gränsen.

En turkisk invasion idag skulle riskera att få två katastrofala effekter.
* Dels i form av en humanitär katastrof för kurderna.
* Dels är risken överhängande att tusentals IS-krigare kan rymma och åter iscensätta terrorattacker – både i Mellanöstern och andra delar av världen. Det beräknas finnas drygt 20 000 utländska IS-anhängare i de läger som vaktas av kurderna!

Risken för att IS-anhängare kan fly understryks av att Erdoğan medvetet riktat bombanfall mot bland annat de kurder som vaktar det största lägret för IS-fångar (Al-Hol). Kurderna i Syrien behöver och förtjänar allt stöd.

Även i Iran trappas våldet upp

Den nuvarande vågen av protester riktade mot den iranska regimen hade sitt ursprung i de kurdiska delarna av Iran. Det är också här som protesterna har varit bland de mest intensiva. Den händelse som utlöste protesterna den 16 september var att en kurdisk kvinna, Mahsa / Zhina Amini, dog efter att ha gripits av moralpolisen i Teheran. I samband med Aminis begravning i hennes hemstad bröt protester ut i flera städer i den kurdiska delen av Iran. Sedan spred sig protesterna över hela landet.

Den iranska regimens våld och brutalitet har också visat sig extra tydligt mot kurderna. Under en enda dag, den 20 november, dödade regimens säkerhetsstyrkor 13 människor i främst kurdiska städer, bl a i Mahabad. Antalet skadade och fängslade är långt större. Även kurderna i Iran behöver och förtjänar allt stöd.

Turkiet – en lång historia av förtryck

I Turkiet finns en lång historia av förtryck mot kurderna. Under perioder har kurderna inte ens fått kallas för kurder. Även det kurdiska språket har periodvis varit förbjudet – bland annat under 1980-talet då Turkiet styrdes av en militärdiktatur.

Olika kurdiska riktningar i Turkiet går olika långt i sina krav på politiska och kulturella rättigheter. Under Erdoğans styre har dock alla kurders rättigheter inskränkts! Bland annat har Turkiets definition av vad som klassas som terrorism breddats avsevärt under Erdoğan. Terroristlagarna har bland annat använts för att gripa oppositionspolitiker, främst från det största kurdiska partiet HDP. Men även journalister och andra fredliga regimkritiker har drabbats. I juni i år fängslades exempelvis hela 16 kurdiska journalister vid ett och samma tillfälle.

Relativt stort mått av självstyre i Irak

Den irakiska delen av Kurdistan har under en längre tid åtnjutit ett stort mått av självstyre. Men det har inte varit gratis, utan kostat både blod och tårar. Ett av de värsta folkmorden mot kurder i Irak genomfördes 1988, i slutet av kriget mellan Iran och Irak. Den dåvarande irakiske diktatorn Saddam Hussein beordrade ett folkmord mot kurderna i Irak som kallades för ”Anfal-kampanjen”. Detta kostade mellan 50-100 000 kurder livet.

Efter den USA-ledda invasionen 2003 har kurderna strävat efter att upprätthålla ett självstyre i norra Irak. Även de irakiska kurderna, och deras peshmerga-soldater, spelade en avgörande roll i striderna mot IS/Daesh.

Erdoğans flygangrepp har även riktats mot kurder i Irak. Dessutom har den iranska regimen slagit till mot kurderna i Irak. Även kurderna i Irak förtjänar vårt stöd.

Hur agerar de svenska politiska partierna?

Två svenska regeringar har alltså krupit för Erdoğan och Nato. Och samma två regeringar har svikit kurderna. Då Turkiet angrep kurderna i Syrien 2019 införde den dåvarande S+MP-regeringen ett vapenembargo mot Turkiet. Senare intensifierade Socialdemokraterna sina kontakter med bl a partiet PYD. Men efter Sveriges ansökan om medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato är situationen helt förändrad.

Trots Turkiets upptrappade våld mot kurderna får landet nu köpa svenska vapen om det vill. Magdalena Anderssons S-regering upphörde även med sitt stöd till PYD. Detta innebar ett svek mot kurderna. Denna nya politik fullföljs nu av Kristerssons regering – som till och med tagit offentligt avstånd från PYD. Skälet till att både den gamla och den nya regeringen kryper för Erdogan är alltså deras strävan efter ett svenskt Nato-medlemskap.

Detta är skamligt. Kurderna förtjänar vårt stöd!

Insamling till stöd för kurderna

Som vi redogjort för är det just nu extra viktigt att ge kurderna allt stöd. Kurdernas version av Röda korset / Röda halvmånen kallas för Kurdiska Röda Solen. Dess svenska organisation heter Insamlingsstiftelsen Kurdiska Röda Solen. Denna har nyligen startat en akut insamling för att stödja kurderna i främst Syrien och Iran. Röda Solen har direktkontakt med sin systerorganisation i det kurdiska självstyret i Syrien. De var nere och överlämnade en leverans med bland annat matpaket till kurdiska flyktingar under början av 2022 och planerar en ny resa efter årsskiftet. Röda Solen arbetar också för att hitta vägar för att kunna bistå med humanitär hjälp till människorna i den kurdiska delen av Iran.

Du kan swisha till 123 401 38 68 eller sätta in en slant på Bankgiro 5589-7672. Läs mer om Röda Solen på www.rodasolen.se!

Davis Kaza

Redaktör

Lämna en kommentar

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.