Regeringens 100 dagar av kräftgång

Den 26 januari hade det gått 100 dagar sedan Ulf Kristerssons regering tillträdde. I USA kan vad en president gör under sina 100 första dagar vid makten ha betydelse för hela mandatperioden. I Sverige har inte de första 100 dagarna samma betydelse, även om både svenska politiker och statsvetare gärna ”importerar” amerikanska begrepp. Det är dock dags för en första utvärdering.

Ulf Kristerssons första månader som statsminister har varit skakiga. Regeringens förtroendesiffror rasar. I en mätning från Novus (24/1) anger endast 23 procent att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för regeringen. Detta är en minskning med hela 11 procentenheter sedan den senaste mätningen i oktober. Förtroendet för regeringen har alltså minskat med en tredjedel!

Även opinionssiffrorna för alla fyra samarbetspartier (M, KD, L och SD) har sjunkit under hösten enligt Sifo. Se tabell.

Kommentarer: I Sifos opinionsmätning i december 2022 fick de tre regeringspartierna och SD tillsammans 44,8 procent av rösterna. Detta ska jämföras med de 49,5 procent som dessa partier fick i valet i september ifjol. Detta är en minskning med hela 4,7 procentenheter. I samma Sifomätning fick de fyra oppositionspartierna 53,7 procent, vilket är en ökning med 4,8 procentenheter sedan valet.

Det är främst Socialdemokraterna som har haft en kraftig ökning i opinionen, medan både MP och C backat. Men att Socialdemokraterna ökat i opinionen beror dock till mindre del på partiets oppositionspolitik – någon sådan har nämligen Magdalena Andersson ännu inte förmått att presentera. Uppgången för S är istället ett resultat av tillbakagången för de fyra partier som utgör Kristerssons regeringsunderlag.

Brutna löften

En orsak till tillbakagången i opinionen är att regeringen inte har kunnat infria alla löften som de fyra samarbetspartierna avgav under valrörelsen. Det gäller bland annat frågan om sänka energi- och bränslepriser.

* Bensin- och dieselpriserna. Inför valet tävlade främst M, KD och SD om att lova störst sänkning av ”priset vid pump”. I mars 2022 utlovade SD en sänkning av dieselpriset med hela 10 kr/l och bensinpriset med 6:50 kr/l. KD hakade på – och lovade en sänkning med 9 kr för diesel och 5 kr för bensin. Moderaterna lovade i sin tur en sänkning av dieselpriset med 5 kr/l. Men efter valet landade sänkningen av dieselpriset på 40 öre/l medan bensinpriset sänkes med 14 öre/l. Detta motsvarar knappt vad de dagliga fluktuationerna i pris på bensinmackarna brukar ligga på. Det bidde bara en tummetott…

* Elprisstödet. Under valrörelsen gav Kristersson följande skriftliga löfte: ”Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte.” Men något elprisstöd fanns inte på plats den 1 november. Och någon kompensation kunde inte betalas ut före jul. Dessutom gällde elprisstödet, i sin första version, inte boende i norra Sverige. Nu finns ett elprisstöd på plats, men de första utbetalningarna väntas inte förrän tidigast i februari.

Motsättningar

När regeringen tillträdde betonade NyA att Kristerssons regeringsunderlag var svagt, bland annat på grund av de motsättningar som fanns både inom och mellan de fyra samarbetspartierna. Dessa motsättningar har redan börjat göra sig gällande. Inom Liberalerna har missnöjet med SD-samarbetet länge kluvit partiet. Och motsättningarna har inte minskat efter valet. När det s.k. Tidöavtalet presenterades fanns det liberala ledarskribenter som använde ord som ”fascism i praktiken” för att beskriva avtalets innehåll.

Även Sverigedemokraterna kan komma att drabbas av motsättningar. Partiet har tidigare kunnat sitta vid sidlinjen och kritisera övriga partier. Men som del i regeringsunderlaget måste SD upp till bevis. När det gäller bränslepriserna har detta skapat den första svekdebatten riktad mot partiet. Fler svekdebatter kan följa.

Det gnisslar också mellan partierna. SD och Liberalerna har stångats på debattsidorna rörande lämpligheten i att dragqueens läser sagor för barn. Nyligen kritiserade SD även statsminister Kristersson för vad denne skrivit på Twitter i samband med Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden.

Till detta kommer att regeringen lagt fram en skrämmande passiv budget för 2023, som riskerar att öka arbetslösheten och minska resurserna till bland annat sjukvård och omsorg. Detta i ett läge då både SEB och Swedbank spår att Sveriges BNP faller med över en procent i år samtidigt som både räntorna och arbetslösheten stiger.

Detta kommer ytterligare att pressa regeringen och Sverigedemokraterna. Något som dock talar till regeringens fördel är att den socialdemokratiska oppositionen inte förmår formulera ett eget alternativ – i opposition.