Internationellt

Vårdpersonal fortsätter strejka i Storbritannien – intervju med en berörd

Strejkande brittiska sjuksköterskor
Den 6-7 februari genomfördes den största strejken bland sjuksköterskor och annan vårdpersonal i Storbritanniens historia. Foto: Royal College of Nursing
Patrik Brännberg
Publicerad i
#186
Lästid 4 min

Den sjätte februari strejkade 10 000-tals sjuksköterskor och ambulanspersonal i Storbritannien. Strejken, som var den största brittiska sjukvårdsstrejken i historien, påverkade en tredjedel av alla vårdinrättningar i Storbritannien. Senare i veckan kommer fler sjuksköterskor att gå ut i strejk, åtföljda av sjukgymnaster och fler ambulansförare. I läkarfacket pågår samtidigt en medlemsomröstning där ledningen uppmanar sina medlemmar att rösta för en strejk.

Sjukvårdsfacken har krävt löneökningar på 5 procent över inflationstakten, som just nu ligger på hela 14 procent. Man pekar på att vårdlönerna halkat efter, vilket gör att sjukvårdsanställda säger upp sig. Facken menar att detta på sikt hotar hela sjukvårdssystemet. Enligt sjuksköterskefacket, Royal College of Nursing, har över 25 000 sjuksköterskor lämnat sina arbeten under det senaste året, något som lett till personalbrist på många vårdinrättningar.

Strejkerna har redan haft viss effekt. I Skottland och Wales har de regionala regeringarna lagt nya och högre lönebud och där pågår nu förhandlingar mellan vårdfack och arbetsgivare. Den brittiska regeringens bud på löneökningar på 4,75 procent ligger dock kvar, och regeringen vägrar att sätta sig i förhandlingar. Från regeringens sida menar man att höga löneökningar riskerar att driva på den redan höga inflationen (ett påstående som är falskt – något vi tidigare redogjort för i NyA).

Som ett led i att ersätta de sköterskor som slutar har regeringen tillskjutit extra pengar för att rekrytera sjuksköterskor från utlandet. Sköterskefacket har dock visat på att det vore billigare att tillmötesgå sjuksköterskornas lönekrav än att rekrytera personal från utlandet, eller via bemanningsföretag, för att fylla luckorna efter den personal som säger upp sig.

Intervju med brittisk läkare

Nya Arbetartidningen har intervjuat Jess Potter, som arbetar som lungläkare i London, om bakgrunden till strejkerna.

Jess Potter. Foto: Privat

– Bakgrunden till strejkerna är krisen inom sjukvårdssystemet, NHS. Coronapandemin blev droppen som avslöjade bristerna som uppstått efter två decennier av ständigt minskade ekonomiska ramar.

– Sjukvårdens andel av samhällets totala ekonomi, BNP, har minskat. Detta trots att det blir fler äldre och att vårdens komplexitet ökar när nya behandlingsmetoder tas fram.

– För 15 år sedan var NHS ett världens bästa sjukvårdssystem med korta väntetider och bra behandlingsresultat i de flesta jämförelser.

– Idag har vi över 100 000 otillsatta tjänster inom sjukvården i landet! Detta, i kombination med uppskjutna operationer efter pandemin, har lett till orimliga väntetider för patienterna.

– Ett exempel är väntetiderna på akutmottagningarna. Målet är att man ska träffa varje patient inom fyra timmar. Idag är det inte ovanligt att patienter kan få vänta på akuten i mer än ett dygn!

– Jag har själv fått undersöka patienter i ambulanser som parkerat utanför akuten eftersom att det inte fanns plats för fler patienter på akuten. Väntan leder till dödsfall. Enligt flera kartläggningar innebär väntetiderna en överdödlighet på 250-500 dödsfall per vecka!

Vad beror de ökade väntetiderna på?

– Grunden för väntetiderna är personalbristen – som i sin tur beror på låga löner och orimliga arbetsförhållanden. Både läkare, sjuksköterskor och andra personalkategorier lämnar sjukvården.

– Det senaste året har exempelvis 25 000 sjuksköterskor bytt yrke. Underläkarna har fått en reallöneminskning på 26 procent sedan 2008. För sjuksköterskorna är siffran 20 procent. Ska utvecklingen inom sjukvården vändas krävs höjda löner och bättre arbetsförhållanden.

Vad har den brittiska regeringen gjort för att lösa krisen?

– Än så länge – inte mycket. Regeringen har hittills vägrat att tillskjuta pengar för löneförhöjningar. Istället har man kommit med förslag på att inskränka strejkrätten!

– De försöker också med aktiva rekryteringskampanjer i exempelvis Indien, där löner och arbetsvillkor kan vara ännu sämre. Men det är inte alltid enkelt att skola in människor från ett annat utbildnings- och sjukvårdssystem. Inte allt för sällan ökar det belastningen på den ordinarie personalen ännu mer.

– Tory-regeringens främsta prioritering ligger i att hålla företagsvinsterna uppe. Men ska man få någon rätsida på sjukvården måste man öka beskattningen av de rikaste.

Vad tror du om framtiden?

– NHS, som innebär att alla britter har gratis tillgång till den sjukvård dom behöver, är ett fantastiskt och skattefinansierat system. Det infördes för 75 år sedan och har ett stort stöd bland hela befolkningen – inklusive bland sjukvårdspersonalen.

– Jag tror att Tory-regeringens egentliga agenda handlar om att ersätta det skattefinansierade NHS med ett system baserat på privata försäkringar, som liknar sjukvården i USA.

– Om personalen förlorar den strid som har inletts nu så kommer de allt längre väntetiderna att tvinga de som har råd att själva betala för sin vård. Stödet för NHS kommer att minska.

– Om de som nu är ute i strejk däremot vinner så finns det ett hopp om att rädda NHS.

Lämna en kommentar

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.