De två stora politiska partierna i USA, Republikanerna och Demokraterna, har redan börjat ladda upp inför presidentvalet 2024. Valet sker mot bakgrund av att det amerikanska samhället är mer splittrat än på många decennier.
Republikaner i kongressen och delstatsparlamenten driver vad de kallar värdefrågor. Det kan gälla t ex förbud av aborter, abortpiller, dragshower, att ämnen som behandlar hbtq-frågor och strukturell rasism bannlyses från skolundervisningen samt att mota bort vad de kallar för ”vänstervridningen” på universitet och myndigheter.
Ron DeSantis – presidentkandidat 2024?
Guvernören i Florida, Ron DeSantis, har exempelvis drivit igenom en stor del av dessa ”värdefrågor” i sin delstat. Han förväntas kandidera som Republikanernas presidentkandidat med parollen ”Make America Florida”. Det finns mycket litet som skiljer DeSantis politik från Donald Trumps, men den förre framstår som en mer förslagen politiker än Trump. På den konservativa CPAC-konferensen stödde 62 procent av deltagarna Trump mot 20 procent för DeSantis, men Trumps anhängare lät förstå att de kan föredra DeSantis om Trump skulle förlora primärvalet inom Republikanerna.
Även om det finns andra kandidater som vill representera en mer traditionell ”mittenfåra” inom det republikanska partiet har de svårt att mobilisera väljare som tidigare stött Trump och dennes ”bröstgängesretorik”.
De konservativa värdefrågorna har varit viktiga för att få väljare som annars skulle ha stött fri sjukvård, fri högre utbildning, hyggliga pensioner och trygga jobb att bortse från sina riktiga intressen och istället tro att blott en högre moral på kristen trosgrund ordnar arbetslöshet, fattigdom, tonårsgraviditet, rasdiskriminering, brottslighet och hela konkarongen av sociala frågor. Det har fått konservativa kyrkobesökare att engagera sig inte bara vid presidentvalen utan även val till kongressen, delstatsparlament och lokalt.
Från predikstolarna har pastorerna, i strid mot de lagar som ger kyrkorna skattefrihet m.m., delgett församlingarna vilka kandidater som Gud stöder. På så sätt har de fått ett större inflytande över USA:s politik än vad deras betydelse inom folkopinionen egentligen utgör. Men ett lika stort och aktivt engagemang från fackföreningar, medborgarrättsrörelsen och andra organisationer för sociala rättigheter och anständiga levnadsvillkor skulle ha chansen att skjuta hela denna konservativa skuta i sank. Se separat artikel.
Biden – etablissemangets kandidat
Joe Biden var den som etablissemanget inom det demokratiska partiet stöttade i primärvalet när Bernie Sanders, som kallar sig socialist, hade stora initiala framgångar. Men Biden var en blek figur och bakom personen fanns ingen entusiastisk våg som bar fram honom. Han lanserades som en mittenkandidat som var ”varken Sanders eller Trump”. Av de stora reformpaket som Biden utlovade är det endast hans gröna infrastruktursatsning som ser ut att bli av. Då han inte levererat det som förväntats av honom har han tappat i stöd och han kanske inte blir Demokraternas kandidat i presidentvalet 2024. Endast i liten grad har han motat den konservativa moraloffensiven, vilket medfört att en demagog som Trump har en chans att återigen väljas till republikansk presidentkandidat 2024.
Det finns ett händelseförlopp som upprepas. Republikanska politiker som går till val på ett omisskänneligt reaktionärt program allierar sig med konservativa kristna i bibelbältet och tar makten i Vita huset samt Kongressen. Efter fyra till åtta år, med löften om reformer, kan sedan en presidentkandidat från det demokratiska partiet återta presidentmakten och även vinna Kongressen. Men Demokraterna får sedan svårt att genomföra sina reformer, som antingen vattnas ur eller blir inte av alls, något som inte sällan har berott på motstånd från vissa av partiets finansiärer från Wall Street. Demokraterna får därmed svårt att mobilisera sina anhängare vid mellanårsvalen två år senare. Och sedan upprepas hela den politiska ”konjunkturcykeln” igen vid nästa presidentval då Republikanerna återtar makten i Vita huset och Kongressen. Och så vidare.
För arbetare och många tjänstemän, både hög som låg, utgör det demokratiska partiet en återvändsgränd. Tvåpartisystemet i USA måste brytas.