Det som hände i Ryssland från midsommaraftons kväll och under ett dygn framåt var en närmast extrem uppvisning i hur regimen, och i sista hand president Putin, saknar kontroll över situationen i landet. På fredagens kväll förklarade ledaren för Wagnergruppen, Jevgenij Prigozjin, ”krig” mot det ryska försvarsministeriet. Detta ställde frågan om ifall ett eventuellt inbördeskrig skulle bryta ut. Wagnergruppen är nämligen en, av den ryska staten finansierad, militär styrka bestående av legosoldater. Denna militära formation har bland annat kämpat, sida vid sida, med de reguljära ryska styrkorna i Ukraina.
Putins ställning har försvagats i ögonen på den ryska befolkningen. Speciellt i ögonen på alla de som är emot kriget men som under lång tid inte har vågat föra fram sin kritik öppet. Men Putins ställning har även försvagats, kanske ohjälpligt, i ögonen på hans viktigaste utländska allierade. Vi tänker på Kina och Iran. Dessa staters ledare måste idag ställa sig följande frågor: kan Putin och hans regim verkligen föra kriget till ett acceptabelt slut; vågar vi koppla vår prestige till en regim som uppvisar sådana upplösningstendenser som den ryska?
Men eländet tar inte slut där för Putin. Skulle det finnas en intern opposition inom själva det ryska etablissemanget, bland personer med verklig ekonomisk och militär makt, kommer deras position att ha stärkts i förhållande till Putin efter helgens myteri. Presidentens uppenbara svaghet måste ha uppmuntrat en sådan opposition, om den existerar, att agera. Detta speciellt om kriget skulle börja gå ännu sämre för Ryssland. De kommande veckorna får utvisa om Putin överlever helgens händelser.
Men låt oss slå fast detta: även om Putin skulle sitta kvar den 1 augusti är hans position mycket försvagad.
Underkände hela motivet till invasionen
Wagnergruppens ledare Prigozjin förklarade alltså ”krig” mot det ryska försvarsministeriet på fredagens kväll. Denne siktade främst in sig på försvarsminister Sergej Sjojgu och chefen för Rysslands generalstab Valerij Gerasimov. Wagnergruppens ledare ville ha bort dessa båda. Förutom deras inkompetens som krigsledare anklagade han militärledningen för att ha dödat mängder med soldater ur Wagnergruppen genom våldsamma angrepp på dessa – dock utan att presentera bevis. Men det allra mest häpnadsväckande var att Prigozjin underkände hela den ryska regimens motiv för att angripa Ukraina! Och detta var naturligtvis även en krigsförklaring mot president Putin själv.
Efter detta följde de extrema händelserna slag i slag:
1. Prigozjin förde sedan bort ett okänt antal soldater ur Wagnergruppen från Ukraina och gick sedan in i Ryssland. Där tog de kontroll över den ryska staden Rostov-na-Donu som ligger 50 mil från Moskva. I Rostov-na-Donu befann sig hela den militära ledningen för Rysslands krigföring i Ukraina. Wagnergruppen hindrade inte dessa från att fortsätta att leda kriget. Men att det uppstod en extrem situation. Det är uppenbart att den ryska militära ledningen blev en sorts gisslan för Wagnergruppen.
2. Wagnergruppens ledare påbörjade sedan vad han kallade en ”marsch för rättvisa”. Målet var Moskva! Prigozjin påstod att de var 25 000 och han uppmanade dessutom soldater ur den reguljära ryska armén att ansluta sig. Han förklarade även att han och hans soldater var beredda att dö för sin sak.
Kommentar: En större utmaning mot Putin och den övriga ryska statsledningen är svår att föreställa sig. Utmaningen blir ännu mer extrem med tanke på att Ryssland befinner sig i krig!
3. I detta läge talade Putin till det ryska folket. Detta var på lördagens morgon. Putin sade bland annat följande i sitt tal:
* att Wagnergruppens ledare Prigozijin ska ”gripas”,
* att deras aktion var ett ”väpnat uppror”,
* att detta utgjorde ett ”högförräderi” och ett ”knivhugg i ryggen”,
* att Wagnergruppens soldater hade ”lurats att delta” i detta och måste sluta lyda Prigozjins och andra Wagnerledares order.
Förhandlingslösning via Lukasjenko
Konvojen med soldater från Wagnergruppen tog sig väldigt långt. De var endast 20 mil från Moskva då det meddelades att en förhandlingslösning hade uppnåtts. Bakom denna stod, till Putins stora förnedring, Lukasjenko. Ledaren för Vitryssland (Belarus). Uppgörelsen verkar ha bestått i att Wagnergruppens soldater inte ska bestraffas samt att Prigozijin lämnade Ryssland. Dessa händelserna är så extrema att de måste få ett efterspel. Vilka dessa blir kommer att visa sig under de kommande veckorna.