Det republikanska partiet i USA är ett hopplock av olika högerorienterade riktningar och ekonomiska intressegrupper. Nu har de förenats i ett försök att få till stånd ett nytt grundlagskonvent. Bara ett sådant konvent (1787) har ägt rum.
Libertarianerna är en grupp republikaner som vill ha en ministat med endast en liten förvaltning och obetydlig skatt. De vill ha en ny grundlag där förvaltning och lagstiftning flyttas ut till delstaterna. Storföretagen vill att staten inte ska kunna begränsa deras verksamhet som exempelvis med dataskyddslagstiftning. Den kristna högern hakar på och vill ha en konstitution där USA förklarar sig som en ”kristen nation” och avskaffar nuvarande skrivning om åtskillnad mellan stat och religion.
Om 34 delstater yrkar på att ett grundlagskonvent ska hållas blir det av. Hittills har 19 ställt sig bakom begäran och 6 ytterligare är på gång, men trycket mot övriga delstater med republikansk majoritet ökar. Ett grundlagskonvent blir inte en tillställning där bara högtravande principer diskuteras. Allt ligger på bordet för en helt ny konstitution. Den kristna högern för på fullt allvar fram krav på lagstiftning gällande att helgdagar bara ska omfattas av de troende. Så personer utan tro kan säga adjö till lediga söndagar och julledigt. Restauranger och liknande företag ska ha rätten att inte betjäna personer vars levnadssätt strider mot religiösa påbud – läs homosexuella, transpersoner, muslimer och ateister. Förbud mot ”omoralisk” litteratur på skolbibliotek, statsreligion på delstatsnivå, osv.
Lägg därtill vad begränsning i beskattning får för konsekvenser att finansiera stöd till fattiga familjer och arbetslösa samt tillgång till en någotsånär fri sjukvård, om produktion och marknad i det närmaste är fri från restriktioner, då kan detta konvent, om det blir av, vara ett stort hot mot de framsteg som ändå gjorts i USA gällande medborgerliga rättigheter. Om man får 34 delstater att ställa sig bakom har republikanerna i vanlig ordning stora möjligheter att få sina kandidater valda som delegater till konventet. I dessa delstater har man en tradition att skapa valdistrikt i syfte att få en republikansk majoritet utan att detta speglar delstatens väljarkår (s.k. gerrymandering).
Om republikanernas presidentkandidat heter Trump eller DeSantis har mindre betydelse. Bägge två är angelägna att driva utvecklingen mot höger även om man offrar många fri- och rättigheter. I det långa loppet så kommer ändå inte denna allians att hålla. Ortodoxa judar som idag stödjer den kristna högern vill inte att de går för långt i att ”kristna” nationen. Libertarianer vill inte ha den kristna högerns alla förbud och maktkrav över individer och deras moral. De amerikanska storföretagen vill inte ha en federal stat utan stora skattemedel – det är ju många branscher, inte minst krigsindustrin, som är beroende av statliga satsningar. Hela denna allians kommer att spricka om motståndet mot den organiseras och aktiveras.
Den republikanska högern är har mycket mindre stöd bland amerikanerna än vad som avspeglas i valresultaten, men bristande förtroende för demokraternas kandidater och deras alternativ tillsammans med fifflandet med valkretsar har fått många att inte ens gå till valurnorna. Den kristna högern blir också mindre för varje år i och med att den äldre generationen dör och den uppväxande generationen är allt mindre religiös och konservativ.
Det stora kruxet är dock att skapa ett socialistiskt alternativ till det demokratiska partiet och dess tandlösa opposition.