Inrikes

Kristerssons kris – SD större än samtliga regeringspartier tillsammans

Ulf Kristersson
SD är numera större än M, KD och L tillsammans. Foto: Paul Kagame (CC BY-NC-ND 2.0)
Patrik Brännberg
Publicerad i
#195
Lästid 4 min

De senaste opinionsundersökningarna är katastrofal läsning för regeringspartierna. I en mätning gjord av Indikator Opinion på uppdrag av Sveriges Radio samlar regeringsunderlaget endast 43,3 procent av väljarna. Dessutom är Sverigedemokraterna för första gången större än alla tre regeringspartier tillsammans. Se tabell.

 Valet 2022Indikator Opinion, okt 2023Förändring
Moderaterna19,116,1-3,0
Kristdemokraterna5,32,9-2,4
Liberalerna4,62,3-2,3
Sverigedemokraterna20,522,0+1,5
    
Socialdemokraterna30,337,9+7,6
Vänsterpartiet6,88,1+1,3
Miljöpartiet5,14,8-0,3
Centerpartiet6,74,1-2,6
    
Regeringen + SD49,543,3-6,2
S+V+MP+C48,954,9+6,0
Källa: Valmyndigheten och Indikator Opinion

Hela 22,0 procent säger att de skulle rösta på Sverigedemokraterna om det var val idag, medan endast 16,1 procent av de tillfrågade skulle rösta på Moderaterna. Jämfört med valet 2022 innebär detta en ökning för SD med 1,5 procentenheter och en tillbakagång för Moderaterna med 3,0 procentenheter. I mätningen når varken Kristdemokraterna (2,9 procent) eller Liberalerna (2,3 procent) upp till riksdagsspärren. Liberalerna har förlorat varannan väljare sedan valdagen – och Centerpartiet mer än var tredje. Detta är uppseendeväckande.

De stora vinnarna sedan valet är Socialdemokraterna som hamnar på 37,9 procent i Indikator Opinions mätning. Detta är en ökning med 7,6 procentenheter. Även Vänsterpartiet har ökat.

Dåligt arbete i kampen mot kriminaliteten

Orsakerna till de låga siffrorna för regeringspartierna är många. Innan valet 2022 lovade Moderaterna att man snabbt skulle kunna minska skjutningar och gängbrottslighet. Regeringspartierna och SD tävlade i att presentera förslag på ”hårdare tag”. Nu ser det istället ut som att 2023 kommer att bli ett minst lika våldsamt år som 2022. Enligt en annan undersökning från Indikator Opinion tycker hela 70 procent av de tillfrågade att regeringen gör ett mycket eller ganska dåligt arbete i kampen mot kriminaliteten.

Samtidigt innebär regeringens budgetar att krisen inom sjukvård, äldreomsorg och skola fortsätter. Enligt prognoser från kommunernas och regionernas samarbetsorganisation SKR kommer landets samtliga regioner, alltså de instanser som är ansvariga för sjukvården i Sverige, att gå med stora underskott redan år 2023. Under år 2024 beräknas underskotten bli hela 24 miljarder – vilket kan leda till stora nedskärningar inom sjukvården. Regeringen får alltså, med rätta, även klä skott för den fortsatta krisen inom välfärden.

SD klarar sig – genom dubbelspel

Frågan är varför detta missnöje träffar regeringen och inte SD, som ju är en mycket aktiv del av regeringsunderlaget? En del i svaret är Tidöavtalet. Genom Tidöavtalet har M, KD och L låtit Sverigedemokraterna få det bästa av två världar. Å ena sidan får SD:s talespersoner en del av ”regeringsglansen” genom att vara med och presentera regeringens olika satsningar – exempelvis mot brottsligheten. Å andra sidan kan SD låtsas att de är en opposition när det passar – exempelvis när man kritiserat regeringens kryperi för Erdogan.

Trots att Moderaterna är helt beroende av SD för att kunna behålla regeringsmakten, kommer man inte att stillatigande kunna acceptera att SD fortsätter att växa. Ju närmare valet 2026 kommer, och ju mer stöd SD samlar i opinionsundersökningarna, desto större kommer regeringens (främst Moderaternas) behov av att angripa SD att bli. På ytan handlar det om procentenheter i opinionsmätningar. Men på djupet handlar det om huruvida Moderaterna ska behålla sin roll som ledande parti inom svensk borgerlighet, med allt vad det innebär av kontakter inom statsapparaten och med topparna inom det svenska näringslivet.

SD, å sin sida, kommer sannolikt få ett allt större behov av att ta avstånd från regeringen när 2026 närmar sig. Till skillnad från de andra borgerliga partierna utgörs SD:s väljarkår av en koalition av olika grupper. En grupp är medel- och överklassväljare som ledsnade på Reinfeldts migrationspolitik. En annan, och större, grupp består av de knegare som för 20 år sedan skulle ha röstat på S. En passiv regeringspolitik, kombinerat med en ekonomisk lågkonjunktur som pressar fram stora nedskärningar i välfärden och fortsatta våldsutbrott i förorterna, kommer att pressa denna väljarkoalition och skapa slitningar inom SD. För att hålla ihop dessa grupper kommer SD sannolikt att tvingas till allt tuffare utspel mot regeringen. Och mot invandrarna.

Att regeringsunderlaget (M+SD+KD+L) ligger över 11 procent efter oppositionen är alltså bara den ena delen av regeringens problem. Den underliggande konflikten mellan M och SD kan bli det som avgör valet 2026 till Tidö-partiernas nackdel.

Valet 2026 är inte avgjort

Samtidigt är osvuret bäst. Socialdemokraternas försprång i opinionen beror till mycket stor del på missnöjet med regeringen – inte på partiets egen politik. Faktum är att S i dagsläget saknar ett verkligt alternativ till regeringens och SD:s politik. Opinionsläget kan därför vända snabbt. I februari 2008 var Socialdemokraterna större än M, KD, L och C tillsammans. Försprånget ansågs av de flesta bedömare som ”ointagligt”. Ändå gick dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) segrande ur valet 2010. Då som nu saknade S en alternativ politik samtidigt som Sverige gick in i en lågkonjunktur.

Lämna en kommentar