Kommunstyrelsens ordförande i Umeå, Hans Lindberg (S), har fattat ett delegationsbeslut ”i ett brådskande ärende”. Beslutet går ut på att anmäla Umeå kommuns intresse för att bli ett kompetenscenter för Nato.
I texten från Hans Lindberg till Försvarsdepartementet kan bland annat följande läsas: ”Det är för tidigt att säga hur ett kompetenscenter i Umeå skulle se ut men Nato är tydliga med att ett kompetenscenter ska vara en tillgång till alliansen inom ett specifikt fackområde där man erbjuder fördjupad kunskap, som i förlängningen stärker Natos samlade försvarsförmåga. Ett Nato center i Umeå bör därför innebära flertalet nya tjänster med hög expertis”.
Hans Lindbergs syfte är tydligt: han vill stärka Natos försvarsförmåga, och som tack för detta få ”flertalet” nya jobb. Han skriver också, aningslöst, att ett Natocenter ”skulle positionera Umeå på den internationella kartan …”.
Det Hans Lindberg inte bryr sig om är att denna internationella karta, med stor sannolikhet, är precis det som gör Umeå till ett militärt mål i händelse av krig. Vi anser inte att Umeå ska utgöra ett militärt mål i händelse av krig. Det är orimligt att kommunstyrelsens ordförande, på egen hand, tar ett initiativ som försätter Umeå i denna situation!
Det som gör saken ännu värre är att Lindberg, i intresseanmälan till regeringen, påstår att kommunens ansökan stöds av Totalförsvarets Skyddscentrum (SkyddC) i Umeå samt FOI i Umeå. Men detta är falskt! Varken SkyddC eller FOI i Umeå har uttalat något stöd för intresseanmälan. När Lindberg konfronterades med dessa uppgifter i lokala Folkbladet var han snabb med att skylla ifrån sig på en tjänsteman. Fegt.
Vi anser att Lindbergs initiativ kräver en kommunal folkomröstning där umeborna får ta ställning. Detta speciellt då utvecklingen är oroande även på andra håll i Västerbotten.
Storuman som bas för Natos stridsflyg och lagring av kärnvapen?
Det finns skäl att fråga sig om Storumans kommun kommer att bli en framtida bas för Natos stridsflyg och lagring av kärnvapen. Låt oss ge en bakgrund. I början på 2000-talet lade militären ned sin flygplats i Gunnarn. Storumans kommun köpte då flygplatsen och döpte om denna. Storuman ville upprätthålla någon form av civil flygtrafik i inlandet. Men detta lyckades tyvärr inte.
Idag vill militären, via Fortifikationsverket, köpa tillbaka det som numera kallas Storumans flygplats. Frågan måste då ställas vad denna ska användas till. Inte för civilt flyg. Det har inte startat eller landat civila plan i Storuman under senare år. Samtidigt behöver inte det svenska flygvapnet flygplatsen. Dels därför att många svenska stridsflygare har sagt upp sig (dåliga arbetsvillkor) och militären har svårt att få upp alla Jas-plan i luften, dels därför att det finns mer än tillräckligt med andra start- och landningsbanor för svenskt stridsflyg.
Natos krigsövningar i Norrland
Däremot har Nato genomfört en rad krigsövningar i Norrlands inland. Med stridsflyg. Och det är uppenbart att flygplatsen ska användas. Det är just därför som den svenska militären plötsligt har motsatt sig en vindkraftspark i Storuman. En sådan skulle nämligen störa flyget! Till saken hör också att Storumans kommun, ända sedan 1950- och 60-talen, har en rad stora militära bergrum. Slutligen har svensk militär nämnt att en av Sveriges uppgifter, som medlem i Nato, skulle kunna vara att stärka försvaret av Nordnorge.
Det glest befolkade Storuman, med sin flygplats och övriga militära installationer, passar Nato perfekt. Mot denna bakgrund måste frågorna ställas:
- Kommer Storumans flygfält att bli en bas för Natos stridsflyg?
- Kommer det att lagras kärnvapen i Storumans stora militära bergrum?
Om så är fallet skulle detta göra Storuman till ett första rangens mål för ett kärnvapenangrepp. Och det skulle ytterligare försämra läget för ett Umeå som har ett Natocenter.
Militärens kolonisering av Norrland kräver debatt
Det blev aldrig någon debatt om det svenska Natomedlemskapet. Varken i samband med riksdagsvalet 2022 eller i form av en folkomröstning. Den militära koloniseringen av Norrland som redan pågår i form av Natoövningar riskerar att trappas upp i samband med det svenska Natomedlemskapet.
Arbetet på att skapa ett Natocenter i Umeå och militärens öppnande av flygplatsen i Storuman utgör delar av denna kolonisering. Kommunala folkomröstningar – både i Umeå, Storuman och på andra håll – utgör viktiga inslag för att skapa en nödvändig och demokratisk debatt om Sveriges Nato-medlemskap.