Varför ropar militär och ministrar om krig?

Det pågår en kampanj i syfte att skrämma det svenska folket för ett förestående krig. De som står bakom denna skrämselkampanj är NATO-anhängarna – det vill säga hela det svenska etablissemanget. Det handlar bland annat om militären, media, riksdagspartierna och försvarsindustrin. Den svenska skrämselkampanjen har väckt internationell uppmärksamhet, på båda sidor om Atlanten, och föranlett kommentarer som beskrivit kampanjen som alarmistisk. Kampanjen har även förlöjligats.

Den hårdaste kritiken har kommit från det finska public servicebolaget Yle. En av deras korrespondenter sade att formuleringar av den typ som nu förekommer i Sverige inte skulle användas i Finland. Representanten för finska Yle sade bland annat följande – i SVT:s Aktuellt:
– Det tolkas som anstiftan till krig eller att man är krigsgalen. Man leker inte med ordet krig.

Folk och Försvar

Skrämselkampanjen tog sin början på den årliga konferensen ”Folk och Försvar” i Sälen. Där skedde bland annat följande utspel:

• Överbefälhavaren Micael Bydén uttalade sig på ett sätt som uppenbarligen kom att tolkas som att svenskarna bör förbereda sig för krig,
• Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin sade att det kan bli krig i Sverige,
• Försvarsminister Pål Jonsson följde upp i samma anda.

Till detta ska läggas att Försvarsberedningen, i sin senaste rapport från december i fjol, konstaterar att Sverige bör förbereda sig för ett läge där ett krig bryter ut. Därefter har skrämselkampanjen växt med hjälp av media, riksdagspartierna och övriga delar av etablissemanget.

Är Ryssland farligare för Sverige idag än 2022?

Tanken med skrämselkampanjen är naturligtvisatt alla svenskar ska vara rädda för Ryssland och samtidigt att ingen ska ifrågasätta NATO:s agerande.Låt oss börja med att säga följande: Det råder ingen tvekan om attPutin-regimens invasion av Ukraina var och är helt förkastlig och förtjänar all kritik. Ett krav som måste ges allt stöd är att de ryska trupperna ska dras tillbaka från Ukraina.

Men har svenskarna verkligen någon anledning att vara rädda för en rysk invasion i dagsläget? Svaret på den frågan måste bli ett tydligt Nej. Kriget i Ukraina har snart pågått i två år och ingen kan påstå att Ryssland varken skulle ha kraft, eller orsak, att starta ett krig mot Sverige. Den uppfattningen delas även av militära experter i Sverige då de intervjuas i exempelvis radions P1 i ”lugnare” sammanhang. Men de som driver skrämselkampanjen syftar inte till någon sådan seriös diskussion. De har en politisk agenda.

Alarmistiska ministrar

Den svenska skrämselkampanjen har alltså uppmärksammats i utlandet. Exempel på medier som har rapporterat om den kampanj som pågår i Sverige:  Newsweek och CNBC, BBC, Daily Mail och Express, tv-kanalen bfmtv samt Marianne och Euractiv, The Local Sweden, Hindustan Times, nyhetsbyrån Anadolu och Yle. Dessa medier är amerikanska, brittiska, franska, indiska, turkiska och finska. För att nämna några. CNBC i USA speglar den kritik som svenska ministrar har fått för att vara alarmistiska.   

Det finns anledning att analysera NATO:s grundläggande förändring

Svenskarna har inte större anledning att oroa sig för ett krig med Ryssland än för två år sedan. Snarast mindre. Den ”ryska björnen” har tappat mycket av sin kraft i Ukraina. Den ryska befolkningen kommer inte att acceptera ett krig som både drar ut på tiden och som dessutom utvidgas – detta oavsett Putins propaganda.

Däremot ökar verkligen krigsrisken i världen. Detta beror på den pågående kraftmätningen mellan USA och Kina – ekonomiskt, militärt och diplomatiskt (inflytande i andra länder). Ekonomiskt håller Kina på att gå om USA – men USA behåller sitt militära försprång.

Ändå sedan våren 2022 har redaktionen på denna tidning betonat att NATO – den Nordatlantiska försvarsalliansen – sedan en tid tillbaka håller på att omvandlas på ett grundläggande sätt. Detta har just att göra med kraftmätningen mellan USA och Kina. I sin strävan för att hålla tillbaka Kinas utveckling bedriver USA en politik som kallas ”containment” riktad mot sin rival. Containment kan närmast översättas med ”aktiv inringning”.

USA har alltid utgjort ryggraden i NATO. Och sedan ett antal år tillbaka är denna USA-ledda militärallians inte längre någon Nordatlantisk allians. NATO har numera har en ”global agenda”. Detta beror på att USA behöver mobilisera även andra länder mot Kina. Därför håller NATO på att genomgå en grundläggande förändring – som ökar krigsrisken för dess medlemmar.

NATO på väg mot NAIPTO

NATO – den Nordatlantiska försvarsalliansen – finns i praktiken inte längre. Det förs en diskussion om att ändra namnet NATO (North Atlantic Treaty Organization) till North Atlantic Indo-Pacific Treaty Organization (NA-IP-TO). Och det vore helt logiskt att lägga till Indiska oceanen och hela Stilla havet i namnet på den USA-ledda militäralliansen mot bakgrund av dess pågående expansion.

Sedan i juni bjuds länderna Japan, Australien, Nya Zeeland och Sydkorea in till NATO:s styrelsemöten – som kallas NAC. Fast numera kallas dessa möten för NAC+4 – just för att Japan, Australien, Nya Zeeland och Sydkorea håller på att inlemmas i den USA-ledda militära alliansen. Därav diskussionen om att byta namn från NATO till NAIPTO. Ett inlemmande av dessa fyra länder i det som tidigare var en nordatlantisk militär allians skulle verkligen innebära att militäralliansen fick en global agenda – som även omfattar Indiska oceanen och Stilla havet.

För fred har blivit för krig

Svenskarna fick aldrig diskutera landets NATO-ansökan som innebar att 200 år av alliansfrihet skrotades. Detta varken genom en folkomröstning – som exempelvis i EU-frågan – eller i valrörelsen 2022. Samtidigt betonade alla som drev på för en NATO-anslutning att Sverige skulle gå med i en Nordatlantisk försvarsallians för att säkra freden.

Men nu ligger plötsligt betoningen på faran för ett krig! Det stundande NATO-medlemskapet – och överenskommelsen med USA, som numera fått tillgång till 17 militärbaser i Sverige – har uppenbarligen inte gjort svenskarna säkrare. Istället har militären, media, riksdagspartierna och försvarsindustrin dragit igång en skrämselkampanj som väcker förvåning och även kritik i utlandet. Speciellt i Finland där medarbetare i Yle använder begrepp som ”krigsgalen” då de refererar skrämselkampanjen i Sverige.

Och samtidigt pågår, helt öppet, en diskussion i USA om vilken kärnvapenstrategi som detta land – militäralliansens ledare – ska ha: en strategi för att avskräcka Kina och Ryssland från ett att använda kärnvapen  – eller en ny enorm kapprustning för att USA ska kunna utkämpa och vinna ett kärnvapenkrig mot Kina och Ryssland.

Men lika lite som svenskarna fick diskutera NATOs pågående omvandling till NAIPTO och en global agenda får svenskarna vara med och diskutera betydelsen av olika amerikanska kärnvapenstrategier.

Det är dags för en folkrörelse – riktad mot krigshetsarna både i Sverige och utomlands.