Enligt EU:s klimattjänst Copernicus blev 2023 det varmaste år som uppmätts sedan mätningar började göras för 174 år sedan. Den globala genomsnittstemperaturen uppmättes till 14,98 grader, vilket är 0,17 grader varmare än det tidigare rekordåret 2016.
Året präglades av extremt väder i stora delar av världen. Rekordvarma hav som fick koraller utanför Florida att blekna, extrem hetta i Kanada som orsakade landets värsta skogsbränder i historien, omfattande översvämningar i Libyen och värmerekord i länder som Kina, Iran och Ryssland.
Förutom rekordhög genomsnittstemperatur blev 2023 även det första året då samtliga dagar var mer än en grad varmare än under vad som kallas förindustriell tid (1850-1900). Nästan hälften av dagarna var mer än 1,5 grader varmare, och det globala snittet var 1,48 grader över förindustriella nivåer. Detta tangerar Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Under 2023 nådde utsläppen av växthusgaserna koldioxid och metan rekordnivåer. Enligt FN:s miljöprogram UNEP är dessa de största bidragande faktorerna till den globala uppvärmningen. Dessa bidrar både till ökade temperaturer på land och i haven. När haven värms upp får det mycket stora konsekvenser då världshaven spelar en avgörande roll i att reglera jordens klimat.
Enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, har även väderfenomenet El Niño bidragit till att göra 2023 till ett rekordår.
– Att 2023 var ett mycket varmt år kan delvis förklaras av att det var ett år med kraftig El Niño. Men det räcker inte som förklaring till varför det var så pass mycket varmare än normalt i stora delar av världshaven och på många andra platser, sa Kjellström till TT.
Effekterna av väderfenomenet El Niño började dock inte märkas av förrän under den andra halvan av året. Enligt klimatforskaren Emily J Becker vid University of Miami är det inte osannolikt att effekterna av El Niño har en större påverkan på de globala temperaturerna under 2024.
Det rekordvarma året 2023 understryker att klimatförändringarna måste tas på allvar. Den globala uppvärmningen hotar levnadsförhållandena för hundratals miljoner människor – redan idag. Att avveckla fossila bränslen är därför en ödesfråga för hela mänskligheten. Men detta kräver att de ekonomiska och politiska maktstrukturer som upprätthåller användningen av fossila bränslen bryts.