Den 5 november i år är det dags för presidentval i USA. Valet sker mot bakgrund av att USA:s ställning som världens dominerande supermakt utmanas av främst Kina. Samtidigt anser nästan varannan amerikan har fått det sämre ställt ekonomiskt det senaste året. En åldrande och ifrågasatt Joe Biden ställer upp till omval. Mot honom ställs sannolikt Donald Trump – som är inblandad i en rad rättsprocesser, bland annat för sin inblandning i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Det är ett land i djup kris som går till val.
Under januari till juni pågår primärval och förberedande valmöten (caucus) i alla amerikanska delstater, med målet att utse Republikanernas och Demokraternas respektive presidentkandidater. I skrivande stund har Republikanerna hållit ett förberedande valmöte i Iowa och ett primärval i New Hampshire. Donald Trump har vunnit båda med drygt 50 procent av rösterna. Efter valmötet i Iowa meddelade två av Trumps konkurrenter, Vivek Ramashwamy och Ron DeSantis, att de drar sig ur valkampanjen.
Det mesta pekar på att Joe Biden blir Demokraternas presidentkandidat, i sin egenskap av sittande president. Men det finns delar av Demokraterna som är oroliga för att Biden riskerar att förlora presidentvalet om han ställs mot Trump. De oroliga för fram en egen kandidat till presidentposten i form av kongressledamoten Dean Phillips, men har än så länge inte fått något bredare gehör inom partiet. Kretsen kring Phillips pekar på att Donald Trump leder mot Joe Biden i nästan alla opinionsmätningar som genomförts under januari.
Vad vill Donald Trump?
Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen i årets presidentval i USA är naturligtvis att Donald Trump gör comeback – trots att han står åtalad för en rad olika brott. Trumps program innehåller flera inslag som känns igen sedan tidigare. Han vill sänka skatterna, förbjuda kinesiskt ägande av viktig infrastruktur samt få tillbaka jobb som flyttats utomlands – något som han fått gehör för hos vissa amerikanska löntagare. Han vill även säkra den inhemska energiförsörjningen genom utökat nyttjande av kol, olja och gas. Dessutom upprepar Trump sin tidigare hårda retorik mot illegal invandring över den mexikanska gränsen.
Hotfull och auktoritär agenda
Det finns dock en rad nya och hotfulla inslag i Trumps program. Ett sådant inslag är att Trump vill ge utökad makt till presidentämbetet – på bekostnad av Kongressen och Högsta domstolen. Syftet är enligt Trump att ”få bort skurkaktiga byråkrater”. I samband med ett valmöte i Iowa fick Trump frågan om han skulle missbruka presidentmakten till att exempelvis utkräva hämnd mot sina motståndare om han blev återvald.
”Bara dag ett”, blev Trumps svar. Han försökte sedan skämta bort det hela.
– Vi ska stänga gränsen mot Mexiko och borra, borra, borra efter olja. Sedan är jag inte diktator längre, sa Trump.
Det är dock inte svårt att hålla sig för skratt. Till Trumps uttalanden måste läggas att det finns ett häpnadsväckande stort stöd för auktoritära inslag bland republikanska väljare. Två opinionsintitut (Public Religion Research Institute och Brookings Institution) bad amerikanska väljare att ta ställning till följande påstående i oktober 2023:
”Eftersom saker och ting har spårat ur, så måste sanna amerikanska patrioter kanske ta till vapen för att rädda landet”.
Hela 33 procent av väljarna som identifierade sig som republikaner svarade att de höll med om påståendet! Vissa Trump-anhängare har dessutom gått från ord till handling. Vi minns alla stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Till detta kommer att hundratals valförrättare och andra tjänstemän som arbetar med att genomföra valen runt om i USA har tagit emot hot – ibland dödshot – sedan Trumps valförlust 2020.
Högkonjunktur och låg arbetslöshet till Trumps fördel
Att många väljare ändå lockas av Trump beror på den pressade levnadssituation som amerikanska löntagare befinner sig i. Vi har nämnt att nästan hälften av amerikanerna anser sig ha fått det sämre ekonomiskt det senaste året. Under Trumps tid som president rådde högkonjunktur i USA och arbetslösheten sjönk till rekordlåga nivåer. Som lägst låg arbetslösheten på endast 3,5 procent – den lägsta noteringen sedan 1970. Under Bidens tid som president har arbetslösheten, med undantag för under pandemiåren, också legat på låga nivåer. Men istället har amerikanska löntagare pressats av den högsta inflationen på 30 år, med särskilt kraftiga prisökningar på livsmedel och bränsle.
Kan Biden väcka entusiasm?
I valet 2020 var Joe Bidens enda egentliga styrka att många väljare ville få bort Trump – och de uppfattade att en röst på Biden var det enda sättet. Mycket tyder på att detta blir kärnan i Bidens valkampanj även i år. Frågan är om denna bedrift går att upprepa.
Om vi ser till den andel av amerikanarna som tycker att Biden gör ett bra jobb så har denna nivå sjunkit kraftigt under hans mandatperiod. I början av 2021 ansåg 59 procent av amerikanerna att Biden gjorde ett bra jobb, medan 39 procent ansåg att han gjorde ett dåligt jobb. I december 2023 ansåg hela 64 procent att Biden gör ett dåligt jobb – och endast 33 procent ansåg att han gjorde ett bra jobb. Detta enligt Pew Research Center.
Till detta kommer frågan om Bidens ålder. Skulle Biden bli återvald och sitta kvar hela mandatperioden är han 86 år då han kliver av presidentposten i januari 2029. Valrörelsen 2020 kunde Biden bedriva delvis ”från soffan” på grund av pandemin. Frågan är hur aktiv Biden klarar av att vara under årets valkampanj.
Det finns ljuspunkter
Det finns dock ljuspunkter i det amerikanska samhället. En sådan ljuspunkt är de senaste årens nytändning inom den amerikanska fackföreningsrörelsen. Under 2023 genomfördes en rad uppmärksammade strejker där arbetarna vann rejäla förbättringar i form av höjda löner och bättre villkor. Några exempel är bilarbetarna, sjukvårdspersonalen vid Kaiser Permanente samt skådespelarna och manusförfattarna. Till detta kommer att fackföreningar bildats för första gången vid företag som Google, Amazon och Starbucks.
En annan ljuspunkt är den entusiasm som Bernie Sanders väckte med sin valkampanj 2016. Detta visade att ilskan mot det politiska etablissemanget även kan kanaliseras i positiva banor. Hade Sanders velat skulle han ha kunnat utropa ett amerikanskt arbetarparti som hade kunnat utmana både Demokrater och Republikaner. Behovet av ett sådant, tredje, alternativ i den amerikanska politiken är skriande.