Den 14 februari presenterade M, KD, L och SD en rad förslag på förändringar av a-kassan. Förslagen innehåller bland annat en sänkning av a-kassan för de som varit arbetslösa länge.
Arbetsmarknadsminister Johan Persson (L) kallar Tidöpartiernas förslag för ”den största reformen av den svenska a-kassan på 40 år”. I samband med pressträffen där förslagen presenterades pratade Persson, likt ett eko från Reinfeldt-regeringens dagar, om att ”a-kassan måste ha en tydligare arbetslinje”.
– I dag kan den som kvalificerar sig för a-kassan få 22 000 kronor i månaden efter 100 dagar, sa Persson (L). Den ersättningsnivån fortsätter gälla även när a-kassedagarna tagit slut och man går in i aktivitetsstödet.
– Det innebär i praktiken att man i många, många år kan behålla en mycket hög ersättning och att drivkrafterna att söka jobb eller utbildning blir för svaga.
Regeringen föreslår att ersättningen minskas med 10 procentenheter efter 100 dagar och 5 procentenheter efter 200 dagar. Efter att man gått in i aktivitetsstödet efter 300 dagars arbetslöshet ska ersättningen minskas med 5 procentenheter var hundrade dag till en lägstanivå på 365 kr om dagen (ca 8 000 kr/mån).
Ytterligare förändringar
En av de större förändringarna är reglerna för hur man kvalificerar sig till a-kassan. Dels ska det bli lättare för fler att kvalificera sig. Den som tjänat minst 11 000 kronor i månaden under minst fyra månader får rätt till 100 ersättningsdagar. Minst åtta månaders arbete ska ge rätt till 200 ersättningsdagar. Efter elva månader får man rätt till 300 ersättningsdagar. Dessutom ska nivån på a-kassan avgöras av hur länge man varit medlem. För att få ut 80 procent av lönen måste man ha varit medlem i a-kassa i minst 12 månader. Den som varit medlem i minst sex månader får rätt till 60 procent av lönen och den som varit med kortare tid än så får rätt till 50 procent.
Till sist vill regeringen att enbart personens inkomst ska ligga till grund för a-kasseersättningen. Tidigare har även den arbetade tiden legat till grund för ersättningen. Enligt regeringen ska detta minska byråkratin i hanteringen.
Tanken är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 oktober 2025.
LO kritiska – Svenskt Näringsliv nöjda
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson beskriver förslaget som en katastrof för stora LO grupper i och med den skärpta nedtrappningen av ersättningsnivåerna. Arbetsgivarsidan är däremot positiva till regeringens reform. Carina Lindfelt, avdelningschef på Svenskt Näringsliv med ansvar för arbetsmarknad, säger till Arbetet att de välkomnar regeringens förslag.
SD sviker sina väljare
Det mest anmärkningsvärda med förändringarna av a-kassan är att SD nu bekänner färg inför sina arbetarväljare. Så sent som den 7 mars förra året lovade SD att de inte skulle sänka a-kassan under hela mandatperioden. ”Nivån på a-kassan är inte förhandlingsbar”, sa SD:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson till tidningen Arbetet.
Persson syftade då på att SD ville behålla a-kassan på den högre nivå som gällde under pandemin. Och denna nivå blir kvar. Men den sänkning som SD är med och genomför innebär ett hårt slag mot de långtidsarbetslösa, som utgör en tredjedel av alla arbetslösa. Bland arbetslösa som är 55 år och äldre är hela 40 procent långtidsarbetslösa. Detta är ofta människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårt att få ett nytt jobb. Att sänka deras ersättningar kommer sannolikt inte öka deras möjligheter att få ett jobb, utan enbart minska deras förmåga att försörja sig.
Många av SD:s väljare finns bland de långtidsarbetslösa. Vallokalsundersökningen 2022 visade att SD var största partiet bland arbetslösa. Det är dessa som partiet nu offrar på Tidö-regeringens altare.