Inrikes

Unionens fackklubb på Klarna utrensad av arbetsgivaren

Klarnas VD Sebastian Siematkowski
Klarnas antifacklige VD Sebastian Siematkowski. Foto: Noam Galai / TechCrunch (CC BY 2.0)
Tomas Westerström
Publicerad i
#202-203
Lästid 4 min

Det fackföreningsfientliga företaget Klarna har gjort sig av med hela styrelsen för Unionens fackklubb på företaget. Detta framgår i ett avslöjande som publicerats av tidningen Arbetsvärlden. ”Utrensningen” sker mot bakgrund av en rad konflikter, bland annat rörande rätten till kollektivavtal.

I maj 2022 stod Unionen-klubbens första strid mot Klarna. Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski hade meddelat att 10 procent av företagets 7000 anställda skulle sägas upp. Unionen stämde Klarna till Arbetsdomstolen då de ansåg att företaget brutit mot medbestämmandelagen (MBL) genom att inte förhandla med facket om uppsägningarna.

Arbetsgivaren förhalade medvetet förhandlingar

I oktober 2023 varslade Unionen och Sveriges Ingenjörer om strejk med krav att Klarna ska teckna kollektivavtal. Arbetet för att få till stånd ett kollektivavtal hade då pågått under två år. Förhandlingar med arbetsgivaren hade ägt rum under åtta månaders tid, men ständigt förhalats av Klarnas ledning. Till sist fick facket nog.

Dagen efter strejkvarslet kallade VD:n personalen till ett obligatoriskt möte. På en filminspelning från mötet kan man höra Siemiatkowski säga att han och Klarna ”aldrig kommer underteckna [ett avtal] med Unionen”. En annan av Siemiatkowskis kommentarer om strejkvarslet är ”Vi är vid en avgörande tid i företagets historia. Vi har slagit in på en mycket dålig stig. En där hatet vinner, där det är en malström av ständigt ökande negativitet och hat.”

På en fråga från en i personalen framgår även att ”…jag har förlorat tron på Unionen på grund av vad de gjort och jag känner inte att de är en bra motpart för oss. Så det är tvunget att förändras.” I Siemiatkowskis värld är alltså det fullt rimliga kravet på kollektivavtal ”negativitet och hat”. Han anser även av sina uttalanden att döma att det ska vara upp till arbetsgivaren att själv välja vilket fackförbund som ska vara ens motpart.

En vecka efter mötet inleder Klarna en process av utrensningar. I slutet av veckan är alla som suttit i Unionen-klubbens styrelse borta från företaget. De har enligt Arbetsvärldens källor pressats till att skriva under utköpsavtal som innebär att deras anställning avslutas och att det kan bli rättsliga påföljder om de säger något som framställer Klarna i dålig dager.

Strejken bröt aldrig ut, och i stället för att teckna kollektivavtal med Unionen bytte Klarna arbetsgivarorganisation och blev en del av Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO). På köpet fick de ett kollektivavtal med Finansförbundet som huvudsaklig motpart.  

Enligt Arbetsvärldens källor har flera tunga poster i Finansförbundets klubbstyrelse på Klarna gått till personer som tidigare utmärkt sig som tydliga motståndare till kollektivavtal på Klarna. Mot denna bakgrund går det inte att undgå att misstänka att arbetsgivaren haft ett finger med i spelet om det fortsatta fackliga arbetet på Klarna. Det är även rimligt att anta att Finansförbundets fackligt aktiva på Klarna blivit uppskrämda av det som hände med Unionen-klubbens styrelse.

Svekfullt agerande från Unionen-toppar

Från Unionen centralt ser man dessvärre inga felaktigheter i Klarnas agerande. I en intervju med Arbetsvärlden (30/5) säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt att Klarna inte har kränkt föreningsrätten. Huruvida Klarna rent juridiskt kränkt föreningsrätten eller ej kan vi lämna därhän. Men att centrala företrädare för Unionen tycks vara nöjda trots Klarnas uppenbart fackföreningsfientliga agerande är skandalöst – och ett svek mot de Unionen-medlemmar som under lång tid kämpat för ett kollektivavtal.

Det som hänt på Klarna, samt Teslas vägran att teckna kollektivavtal, understryker vikten av att försvara kollektivavtal och fackliga rättigheter. Om företag som Klarna och Tesla kan agera antifackligt utan allvarliga konsekvenser kommer fler företag att slå in på samma bana. Detta leder till sämre villkor för löntagarna och att fler arbetsplatser får en s.k. tystnadskultur, där anställda inte vågar prata om problem och missförhållanden av rädsla för repressalier. En sådan utveckling är ett hot mot våra fackliga rättigheter och därmed även våra demokratiska rättigheter.

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.