Den 31 maj meddelade en domstol i New York att den funnit Donald Trump skyldig till grov brottslighet på 34 åtalspunkter. Åtalet och den fällande domen mot Donald Trump är historisk. Det är första gången som en tidigare, eller blivande president i USA, dömts för ett grovt brott (i USA s.k. ”felony”). Men vad har Trump egentligen dömts för – och vad kan bli effekterna av den fällande domen?
Var och en av de 34 åtalspunkterna rörde förfalskade handlingar gällande utbetalningar till Trumps före detta personliga advokat. Utbetalningarna har bokförts som ”advokatarvode” men har sedan, av Trumps advokat, betalats vidare till porrskådespelerskan Stormy Daniels som ersättning för att hon skulle hålla tyst om att hon haft en sexuell relation med Trump (s.k. hush money). De 34 åtalspunkterna gäller alltså, i praktiken, ett och samma brott men där delutbetalningar skett vid 34 olika tillfällen.
Trump har fällts för ett ”felony”. På svenska skulle det kunna översättas till ett grovt brott. Alla brott i USA där domen kan bli över ett års fängelse räknas som grova. Mindre grova brott kallas för ”misdemeanor”.
Det som gör att Trumps brott räknas som grovt är en kombination av flera omständigheter. Det är fullt lagligt i USA att betala ut ”hush money”. I de flesta amerikanska delstater är det inte heller olagligt att förfalska interna affärshandlingar – så länge det inte handlar om att försöka smita undan skatt. Delstaten New York, där Trump nu dömts, är en av de delstater där förfalskande av bolagshandlingar räknas som ett mindre grovt brott (misdemeanor).
Det som gör att Trump nu fällts för ett grovt brott (felony) är att domstolen bedömt att förfalskandet av utbetalningarna skett för att dölja ett grövre brott – nämligen brott emot vallagarna. De amerikanska vallagarna har väldigt strikta krav på att den som bidrar ekonomiskt till en presidentvalskampanj måste offentliggöra detta. Domstolen gör bedömningen att Trumps utbetalningar till porrskådespelerskan gjordes i syfte att öka Trumps chanser att bli vald till president. De bedömer därmed att förfalskandet av utbetalningarna till Trumps personliga advokat innebar ett försök att dölja ett valkampanjbidrag. Det brott som Donald Trump ansetts vara skyldig till är alltså att han har skänkt pengar till sin egen valkampanj, men utan att berätta om det offentligt. Och detta räknas som ett grovt brott (felony).
Den viktigaste delen av åklagarsidans argumentation var ett vittnesmål från Trumps före detta advokat. Advokaten berättade att han hade kommit överens med Trump om att vara mellanhand i utbetalningarna till Stormy Daniels och om att dölja utbetalningarnas verkliga syfte.
Trump-sidans argumentation gick ut på att Trumps före detta advokat ljugit om sin roll. Utbetalningarna gällande ”advokatarvode” var just advokatarvode och ingenting annat. De menade också att åklagarsidan dragit tolkningen av vallagen för långt, samt att hela rättegången var politiskt motiverad.
Hamnar Donald Trump i fängelse?
Domaren kommer att meddela Donald Trumps straff den 11 juli. Maxstraffet för det brott som Trump ansetts skyldig till är fyra års fängelse. I teorin skulle Trump kunna dömas till fängelse för varje förfalskad utbetalning. Skulle han dömas till maxstraffet innebär detta hela 136 års fängelse. Juridiska bedömare menar dock att det är osannolikt med ett fängelsestraff, med tanke på att Trump tidigare är ostraffad.
Oavsett vilket straff som domstolen i New York dömer ut talar allt för att Trump överklagar domen. En sådan process skulle kunna dra ut flera år i tiden. Man räknar med att fallet kan komma upp till bedömning i Högsta domstolen åtminstone två gånger.
För Trump själv kan domen få märkliga konsekvenser. Enligt federal lag får en person dömd för grovt brott inte inneha skjutvapen. Det innebär att vapenförespråkaren Trump kommer att måsta lämna ifrån sig sina skjutvapen. Däremot kan Trump bli vald till president – även om han, mot förmodan, skulle råka sitta i fängelse på valdagen.
Har domen påverkat Trumps chanser att bli vald till president?
Donald Trump har hittills under sin politiska karriär framstått som mer eller minder immun mot skandaler. En rättsprocess innehållande sexuella relationer med porrskådespelare, förfalskade affärsdokument, grov brottslighet och hotande fängelsedomar skulle ha inneburit slutet för varje normal presidentkandidat. Men Trump är ingen vanlig kandidat.
Enligt en opinionsundersökning, gjord av Reuters dagarna efter den fällande domen mot Trump, säger endast 10 procent av republikanerna att domen gjort dem mindre övertygade om att rösta på Trump. Faktum är att 35 procent av republikanerna är mer övertygade Trump-anhängare efter domen! Bland oberoende väljare säger 25 procent att de avskräckts från att rösta på Trump medan hela 18 procent menar att domen ökat sannolikheten att de ska rösta republikanskt.
Donationerna till Trumps valfond fördubblades dessutom under rättegångsmånaden maj. Detta återspeglar att många amerikaner är öppna för Trumps argument om att hela rättegången, och medias rapportering om densamma, är en del i en politisk kampanj.
Domen verkar inte heller nämnvärt ha påverkat opinionsläget. Opinionsundersökningarna från i slutet av maj visar att det verkat vara helt jämnt mellan Trump och Joe Biden. Båda har ca 40 procent av rösterna nationellt. Valsystemet gör dock att det amerikanska valet, i praktiken, avgörs i ett fåtal s.k. ”swing states”. Det handlar om Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. I dessa delstater har inget av partierna ett överväldigande övertag och de kan därför svänga (”swing”) åt vardera hållet. Trump haft ett övertag på 3-5 procentenheter i dessa delstater under hela våren. Hur domen påverkar siffrorna är ännu oklart.
Håller Biden hela vägen?
Det är ett splittrat och pressat USA som går till val den 5 november. Trots att arbetslösheten är låg, inflationen har sjunkit och den förväntade lågkonjunkturen verkar ha uteblivit (för en tid) har miljontals amerikaner en extremt pressad ekonomisk situation. Detta beror bland annat på att priserna på mat, bränsle, bostäder, barnomsorg, sjukvård och andra förnödenheter har ökat kraftigt de senaste åren. Till detta kommer ett utbrett och växande missnöje med USA:s miljardstöd till både Ukraina och Israel. Detta för att nämna ett antal av de många frågor som diskuteras i USA.
Mot denna bakgrund framstår årets presidentvalskampanj som onormal, nästan absurd. Förutom rättsprocesserna mot Trump har även Joe Bidens son, Hunter Biden, hamnat i blickfånget. Hunter Biden fanns nyligen skyldig till olaga vapeninnehav. Han hade ljugit om sitt narkotikamissbruk när han ansökte om vapenlicens – ett brott som kan ge hela 25 års (!) fängelse. Rättegången har också avslöjat pinsamma detaljer om Hunter Bidens drogvanor – som fångats på film. Hunter Biden står dessutom åtalad i Kalifornien för skattebrott. Trump-kampanjen kommer sannolikt att göra vad den kan för att utnyttja att även Biden-lägret är i delo med rättvisan.
Den sittande presidenten Joe Biden visar dessutom många tecken på tilltagande fysisk och mental skröplighet. Bidens skröplighet innebar att han, i vissa läger, var ifrågasatt redan 2020. Det var även många bedömare som förvånades över att Biden valde att ställa upp för omval i år. Efter Bidens katastrofala insats under den första presidentvalsdebatten den 27 juni har seriösa krav rests på att byta ut honom som Demokraternas presidentkandidat. Bland annat den prestigefyllda tidningen New York Times ledarsida har rest detta krav. Frågan är bara vem som kan, och vill, ta på sig rollen som presidentkandidat i ett så här sent läge. Listan över tänkbara kandidater är inte lång…
Trots domen mot Trump och Bidens katastrofala prestation i valdebatten är valet i USA fortfarande en öppen historia. Valet avgörs, som tidigare nämnts, i sju ”swing states” där Trump hittills har haft ett litet övertag. Frågan är hur mycket domen mot Trump, och Bidens insats under valdebatten, påverkar opinionen. Och byter Demokraterna presidentkandidat kan saker och ting helt ställas på ända.
Det hopplösa valet mellan Trump och Biden – mot bakgrund av de verkligt stora problem som det amerikanska samhället står inför – understryker behovet av ett verkligt arbetarparti i USA. Den djupa kris som de båda ”big business”-partierna, Demokraterna och Republikanerna, befinner sig i innebär att potentialen för ett sådant parti är enorm.